Hur är fjädrar konstruerade och vad består de av? Det undrar Kent Charles Klang.
Professor Susanne Åkesson berättar att det är samma ämne som finns i ödlehud - betakeratin. Och hur det går till när fåglarna byter fjädrar flera gånger per år.
Jill Erlandsson funderar över varför små fåglar sjunger "finare" och mer varierat än större. Jo, de har fler muskler som är kopplade till sångorganet, förklarar ekolog Susanne Åkesson. Och det kan vara så att en större fågel har andra sätt att imponera än en mindre, som ofta behöver vara mer kamouflerad och satsar mer på sången.
Var sover fåglarna på natten?
Det undrar Mimmi Darbo.
Susanne Åkesson reder ut olika strategier. En del söker skydd i flocken medan andra kryper in i ett hål eller i en tät buske.
Inspirerad av förra lördagens inslag om blåhake berättar Gunnilla Carlsson i Junsele om ett blåhakemöte utöver det vanliga.
På en naturstig i Jämtlandsfjällen fanns en knapp där man kunde trycka för att få höra blåhakesång. Bandspelaren var borttagen och sladdarna hängde lösa, men Gunilla och hennes väninna tryckte ändå på knappen.
Då hände det!
Med sitt speciella läte, beteende och inte minst sin ovanligt rörliga nacke som ger den en förmåga att röra nästan ormliknande på huvudet är göktytan en märklig fågel. Ogillad av vissa för sin vana att ta över bon från mesar och flugsnappare men också älskad och mytomspunnen.
Strax efter lunch förra fredagen hände det som raritetssugna fågelskådare drömt om i åratal. Sveriges första rubinnäktergal någonsin upptäcktes. Under en rast på Skoghalls bruk utanför Karlstad!
Dan Norberg berättar om upptäckten som fick honom att skrika rakt ut. Och hör hur det gick för Moa Pettersson som sov i sovsäck vid fabriksgrinden för att – kanske – få se den nästa morgon.
Gulliga kungsfåglar, stiliga rödvingetrastar och kaxiga blåmesar ringmärks just nu på Stora Fjäderägg i Kvarken.
Men allra flest är gråsiskorna. De kommer både från norr och öster. Den bruna underarten kan också komma från Norge eller söderifrån. Den är inte lika knuten till fjällbjörksskogen som de grå.
Och så fastnar en vitare snösiska i slöjnätet också. Denna underart hör snarare fjällheden och kalfjället till.
Ringmärkare. Andreas Garpebring, Anna Hallmén och Maja Agnemo.
Reporter Thomas Öberg.
Efter andra världskriget hittade den svarta rödstjärten perfekta häckningsmiljöer i kontinentens sönderbombade städer.
I Sverige valde den istället ruffiga industriområden, hamnar och bangårdar. Det var där ornitologen och lokföraren Reino Andersson mötte den, fick ett studieobjekt ... och ett slags kärleksrelation.
Sveriges tuffaste uggla? Jo nog är det slagugglan. Den gör skäl för sitt namn, så när ringmärkaren Krister Jakobsson skrider till verket är han iklädd hjälm med visir. Och hans medhjälpare Jan-Axel Sundin står beredd för att om möjligt avvärja honans attacker.
Reporter: Thomas Öberg
För inte länge sen fick man åka till Skansen för att se de arktiska vitkindade gässen. Idag häckar de längs stora delar av östersjökusten. Ökningen beror till stor del på att lantbrukarna höstsår. Det fina matbordet har flera gåsarter dragit nytta av säger Kjell Wallin, ornitolog från Gävle.
Reporter Joacim Lindwall.
Försommarnatten har sin alldeles egen uppsättning av fågelröster. Här är sju arter som man kan höra ända fram i midsommartid.
Just nu har forsärlehannen bråda dagar. Han snappar insekter tills näbben är full. Sedan flyger han in med maten till ungarna som bor i en skreva i den gamla stenbron. Och så blixtsnabbt ut igen med en soppåse i näbben - den så kallade exkrementsäcken.
Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.
