Nyheter från Sánit girdilit

  • Stig Riemmbe Gællok muitala su divttain dan birra mii dáhpáhuvvá olbmo jirpmiin ja váimmuin. Eanemus son geahččala čállit dan guovlui nu ahte olbmot galget dovdat iežašet olmmošvuođa – buriid ja bahá bealiid.

  • Joseph Fjellgren easká almmuhii su vuosttas diktagirjji Föröörhkedem Tjearoem (mon boagustan mon čierun) okta dein moatti oarjansámegiel diktagirjiin.
    - Jus mon lean smiehttan juoida dehe lea juoida maid mon dovddan de lea hui buorre oažžut dan báhppirii, dego buhttistit iežas jurdagiid, Joseph Fjellgren muitala.

  • Got divttat leat váikkuhan sámi servodaga ja politihka dan rájis go sámit čálligohte? Dát lea Sánit Girdilit prográmma jearaldagat girjjálašvuođaprofessorii Harald Gaskii.

  • Vi har träffat Nanni Mari Westerfjeld som berättar om sin morbror Gustav Kappfjell från Maajehjaevrie  i Norge som hon hade ett nära relation till.

  • Lisbeth Kielatis bor utanför Porjus i ett hus vackert beläget vid Stora Lulevatten. Just nu är hon tjänstledig ett år från sitt jobb som slöjdlärare vid Samernas Utbildningscentrum. Hon har fått ett stipendium från Samerådet och skriver på en bok om slöjd.  I hennes dikter märks slöjden och materialen, garn, tyg, djurskinn och fiskskinn som inspirerar henne mycket. I en av dikterna liknar hon hälsömmen på skon vid ett leende. Människor bakåt i generationerna lever vidare i hennes slöjd och poesi.

  • Hennes debut inom poesin nominerades till Nordiska rådets litteraturpris – i Ruohta muzetbeallji ruohta / Løp svartøre løp - tar Rawdna Carita Eira med oss till renskötarens omaskerade vardag.

  • Maj-Doris Rimpi läser sin dikt "Den femtonde hövdingen" – ursprungligen skriven för
    Dalvadisteaterns uppsättning med samma namn.
    Byggd på en historia om förtryck av det samiska folket under
    1700-talet, skriven på 1970-talet och kanske  är dikten Den femtonde
    hövdingen  lika aktuell idag?

  • Anna Stina Svakko beskriver sig själv som en kvinna med nordlig själ som njuter av att skapa och lära ut duodji och modern samisk konst.
    Hon är född i Kiruna och har sina rötter i Kalix och Kaitums älvdalar. I hemmet var slöjden ofta navet, Anna Stina fick mycket kunskap av sin mor.
    Hon har specialiserat sig på samisk dräktsömnad och har sytt hundratals koltar. Hon utvecklar också formspråket i ny design, både i kläder och bilder, även orden blir som stygn och mönster.

    Hon debuterade 1967 i boken Virvelvind, och finns också i flera antologier.

    Anna Stina Svakko på

  • Möt Per-Erik Kuoljok från Ruokto som läser några av sina dikter.



  • Sánit Girdilii mii leat válljen golbma divttaid mat gusket politihkalaš beroštumi, iešsordima ja dikta mii govveda váhnema ja máná gaskkavuođa go orruba goabbe guovlus.

    Hör tre dikter av Rose-Marie Huuva som berör ett politisk engagemang, självmord och som skildrar förhållandet mellan föräldern och barnet som bor på varsitt håll.

  • Inger Mari Aikio-Arianaick, eller Ima som hon också är känd som, är en poet som är bosatt i norra Finland. Ima skriver ur ett kvinnoperspektiv och om rätten till frihet. Hon har varit nominerad till Nordisk Rådets Litteraturpris och ses som en av de främsta samiska poeterna.

    Inger Mari Aikio-Arianaick dahje Ima lea poehta guhte orru nuorta Suomas. Son čállá nissonoainnus ja vuoigatvuhtii friddjavuhtii. Son lea nammaduvvon Davviriikkalaš Girjjálašvuođabálkkašupmái ja oaivvilduvvo leat okta dain dáiddolaš sámi poehtain.

  • Finns det något samband mellan poesi och jojk? Sánit Girdilit har träffat Per Niila Stålka, slöjdare och jojkare som också har fördjupat sig i jojkens själ.

  • Olaus Sirma lea 1600-logu lyrihkar guhte lea váikkuhan máilbmegirjjálašvuođa – ja dan máŋga čuohti jagi boares ráhkisvuođadivttat čuhcčče váimmu vel otná beaivvi. Gula Harald Gaski ođđa giellaheivehusa divttain Sánit Girdilis mánnodaga cuoŋománu 30 beaivvi.

    Olaus Sirma är 1600-tals lyrikern som har påverkat världslitteraturen -  och de flera hundra år gamla kärleksdikterna berör ännu idag. Hör Harald Gaskis nya språkbearbetning av dikterna i Sánit Girdilit måndag den 30 april.

  • Niillas Holmberg čilge iežat eskapisttan guhte viežžá inspirašuvnna luonddus. - Mon lean mánnávuođa rájis háliidan vásihit juoidá, eallit dan badjellunddolašvuođa maid ledjen oaidnán filmmain muhto in vuohttán iežan eallimis. Dan láhkái čállen ja ožžon dáid vásihusaid mu čállima bokte, muitala son Sánit Girdilit prográmmas.