INTERVJU

Hyllad tv-serie om offer och förövare i nynazistisk terror

6:09 min

Det var länge ett av Tysklands största ouppklarade brott. Tio tyskar, de flesta med turkisk bakgrund, mördades under loppet av sju år i början av 2000-talet. Idag visas första delen i den prisbelönta serien "NSU – hatets underjord" på SVT.

Hör Sveriges Radios Tysklandskorrespondent Daniela Marquardt om efterreaktionerna på serien i ljudlänken under artikeln

Mellan 2000 och 2007 sköts tio personer ihjäl i Tyskland. Majoriteten hade turkisk bakgrund och sköts av samma pistol.

Polisen trodde länge att det handlade om organiserad brottslighet inom den turkiska delen av befolkningen, men man lyckades aldrig gripa någon.

Det tog sex år för polisen att börja utreda om det kunde handla om rasistiska brott.

Och nästan ett decennium efter det första mordet sköts två män i en husbil, något som tros vara självmord. Det visade sig vara två av de ledande unga nynazisterna från en högerextrem grupp som kallade sig NSU – National socialist underground.

Rättegången pågår fortfarande

Den tredje misstänkta gärningsmannen, Beate Zschäpe, överlämnade sig kort därefter till polisen.

Trots att rättegången inte är klar, har händelserna blivit film. Förra året kom dokumentären "NSU Komplex", som vi svenskar kan se på strömningstjänsten Netflix.

Gabriela Sperl är en av Tysklands främsta tv-producenter och den som hittade på hur serien "NSU – hatets underjord" skulle se ut. Hon berättar att det är ilskan över hur polisarbetet har skötts som har drivit henne.

– Tänk dig en polisstyrka som normalt löser så gott som alla mord. Så kan de plötsligt inte lösa tio mord. De tycker jag är helt otroligt, säger Gabriela Sperl. 

Tar sin början vid murens fall

Efter murens fall stod många före detta östtyskar utan jobb och utan kommunismens stränga regelverk.

– Ingen visste vad de skulle göra med sina liv, och skolorna föll samman eftersom många av lärarna var tvungna att sluta. Vi ville porträttera vad som hände med en generation av ungdomar utan riktning, berättar Gabriela Sperl.

För många unga slog pendeln över rejält till höger. Det som varit en protest mot den östtyska säkerhetstjänsten Stasi och kommunismen blev en allt mer radikal högerextremism.

Nynazistiskt våld blev vardagsmat i delstaten Thüringen: misshandel på gatan, attacker mot flyktingboenden och mordbränder.

Ovanlig tv-serie med flera ingångar

Det är också här serien tar sin utgångspunkt. Första delen handlar om hur de tre unga före detta östtyskarna Beate Zschäpe, Uwe Mundlos och Uwe Böhnhardt träffas och radikaliseras. Det som börjar med vikt makt-konserter och fyllefester blir ett allt mer organiserat politisk hat.

"Vi befinner oss i ett krig med systemet, och det är inte längre ett krig med ord", säger Uwe Mundlos i en scen, under ett möte på en äng medan några småpojkar tänder eld på ett stort kors.

Det är på många sätt en ovanlig tv-serie. Tre olika regissörer har regisserat var sin del och gett den sin helt egna ton. Gabriela Sperl ville att varje del skulle ge ett nytt perspektiv på händelserna, som om det vore ett mynt med tre sidor.

Handlar också om misslyckad integration

Därför handlar del två om mördarnas offer och den tredje om myndigheterna. Inte minst var det viktigt att berätta om dem som drabbades, inte bara av att få sina anhöriga mördade, utan också av känslan att inte tas på allvar.

Källor har varit allt från det som kommit fram under brottsutredningen, till intervjuer och böcker som skrivits. Bland annat boken som Semiya Simsek skrev 2013, hon som var dotter till det första mordoffret. Där skriver hon hur det kändes att efter mordet upptäcka att hon inte var tysk, utan turk.

– Jag tycker att offer generellt får för lite uppmärksamhet. Det handlar alltid om mördaren annars. Detta blev också en berättelse om en misslyckad integration.

Hade önskat mer politisk debatt

I Tyskland är det framför allt det ovanliga berättandet som skapat uppmärksamhet. Gabriela Sperl hade hellre sett en rejäl debatt om de politiska frågor som serien reser, som till exempel varför inte polisen och säkerhetspolisen löste morden trots att de sedan 90-talet haft en rad högavlönade informatörer inom de nynazistiska rörelserna.

Serien är skoningslös mot myndigheterna, som med få undantag döms ut som helt inkompetenta.

– Det var ett totalt misslyckat av polisen. Det är väl dokumenterat i en rad böcker. Och tidningarna har skrivit om det här i åratal.

Bland de som uppmärksammat missförhållandena är filmaren Stefan Aust och journalisten och författaren Dirk Laabs, som släppt såväl en bok som den aktuella dokumentären "NSU-komplex".

Samma hat då som nu

Gabriela Sperl ville också göra serien för att visa att det är samma högerextrema tankar som dyker upp i Europa idag som då resulterade i våld och terrorism. Ord som "lügenpresse" – alltså ungefär den lögnaktiga pressen – kommer tillbaka, men i en ny kamouflerad kostym.

– Det är därför det är viktigt att filmerna visas, att göra människor medvetna om att det här fortfarande finns. De är bara mer osynliga, går inte runt och skriker "Sieg Heil" längre. Men jag tror att de på många sätt är mer radikala idag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista