Grödorna som är jordbrukets klimatvapen

2:20 min

Vad har åkerböna och oljerättika gemensamt? De används båda som så kallade mellangrödor inom jordbruket. Och de kan spela en viktig roll när den globala uppvärmningen ska bekämpas.

Hör mer i Vetandets värld

För att begränsa den globala uppvärmningen räcker det inte med att minska utsläppen. Koldioxid måste också tas bort från atmosfären. Och här kan världens jordbruk spela en viktig roll.

Det budskapet återupprepar FN:s klimatpanel i sin senaste rapport. Och jordbruket kan bidra genom att överge traditionella metoder.

I det traditionella jordbruket plöjer bonden efter spannmålsskörden. Och den plöjda jorden ligger bar ända till nästa odlingssäsong. När den bara jorden väl utsätts för väder och vind så kan kol, som är bundet i jorden, ombildas till koldioxid och bidra till växthuseffekten.

Men om bonden istället odlar så kallade mellangrödor direkt efter spannmålsskörden, till exempel åkerböna, rajgräs eller oljerättika, så undviker man att jorden ligger bar. När mellangrödan växer så tar den upp koldioxid från luften, och istället ökar kolhalten nere i jorden när rötterna växer till.

Att öka kolhalten i odlingsjorden är ofta lönsamt för bonden eftersom mer bundet kol gör att det växer bättre. Det har bland annat visat sig i Brasiliens jordbruk, säger Göran Bergkvist som forskar om mellangrödor på SLU.

– Där ser man omedelbart nyttan med enorma produktionsökningar, säger han.  

Jämfört med Brasilien är den korta svenska odlingssäsongen inte lika gynnsam för mellangrödor, men även här ger det bättre bördighet samtidigt som koldioxid försvinner från atmosfären.

Thomas Kätterer är professor på institutionen för ekologi på SLU

– Vi tittade på fyra olika försök i Sverige som är upp till 25 år gamla. Och vi kunde då konstatera i genomsnitt 320 kilo kol per hektar och år, för varje år som man har en sådan här mellangröda. Och det är ganska mycket, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista