Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Professorerna Per Eliasson och Margareta Ekborg på Malmö högskola ska leda arbetet. Foto: Madeleine Fritsch-Lärka Sveriges Radio
Malmö

Unga nyanländas kunskaper ska kartläggas

Professor: "Oerhört väsentligt för framtiden"
1:49 min

Malmö högskola har fått i uppgift att kartlägga nyanlända ungdomars skolkunskaper i SO, NO och teknik. Det är regeringen som på det här sättet vill ta fram ett verktyg som lärare i hela Sverige ska kunna använda sig av för att ge ungdomarna en större chans att klara sin skolgång.

Det är Per Eliasson och Margareta Ekborg, två professorer på Malmö högskola, som tidigare jobbat med att ta fram nationella prov i historia och NO, som fått i uppgift att leda arbetet med att hitta ett sätt att mäta ungdomarnas kunskap. Något som verkligen behövs menar Per Eliasson.

-- Ja det kommer mellan 10-15 000 barn och ungdomar från andra länder till den svenska skolan varje år men väldigt olika förkunskaper och olika förutsättningar. Att ta vara på de kunskaperna som de har är oerhört väsentligt för hur det ska gå för dem i den svenska skolan i fortsättningen.

Hur man idag gör för att slussa in ungdomar i svenska skolor varierar från kommun till kommun. Ofta fokuserar skolan på språket och tar inte hänsyn till vilka förkunskaper som finns. Det gör att många ungdomar får svårt att hänga med och lätt hamnar i bakvattnet.

Därför har regeringen nu givit skolverket i uppgift att hitta en metod att kartlägga kunskap i alla skolsämnen och i ett samarbete med Uppsala, Göteborg och Karlstads universitet har Malmö högskola alltså fått ansvar för SO, NO och teknik.

Men exakt hur det ska gå till är inte helt klart än berättar Margareta Ekborg

-- Det vi tänker är att vi inte ska ha uppgifter man sitter och fyller i som ett prov utan mycket mer öppna kreativa situationer, bilder och annat för att locka fram det de kan istället för ta reda på vad de inte kan.

Syftet med kartläggningen är sen att eleverna sen får med sig en bild av vad de kan så de kan få det stöd de behöver när de ska börja skolan så att de ska få samma förytsättningar som alla andra.

Skolkunskaperna varierar enormt beroende på vilket land ungdomarna kommer, vilket skolsystem och vilka förutsättningar de haft för att överhuvudtaget gå i skolan. En del är analfabeter medan andra har massor av kunskap i bagaget. Men man måste också titta närmare på arbetssättet som kan se helt annorlunda ut här, berättar Per Eliasson som är professor i Historia.

-- Ja ta tidslinjen till exempel som vi använder mycket i den svenska skolan men, om man då kommer från en kultur där man läser från höger till vänster, hur fungerar det då? Sånt måste man också tänka på.

Kartläggningsmaterialet beräknas vara klart i oktober nästa år och hoppas kunna börja användas 2015 i skolorna runt om i Sverige.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".