1 av 2
Richard Fordham och Curt Gelin odlar ål i Skåne sedan 1986. Foto: Mattias Lundvall/Sveriges radio
2 av 2
Johan Ljungquist och Mikael Olenmark driver ett projekt utanför Kristianstad där fiskodling ska integreras i jordbruk. Foto: Sophie von Wachenfeldt
Hallå Skåne

Nytänkande fiskodlare och ål på tallriken

Curt Gelin: Vi äter ål med gott samvete
7:05 min

Har du koll på vad vattenbruk är? Det är inte svårare än det låter, som jordbruk fast i vatten och det rör allt från fisk- till algodling.

I Simrishamn har det under två dagar pågått en nationell konferens om hur framtidens vattenbruk ska göras mer hållbart.

150 deltagare med koppling till svenskt vattenbruk är på plats och det som diskuteras är framtidens hållbara bruk i landet. 

- Vi kommer att ha fokus på olika regioners möjligheter att utveckla vattenbruket genom att vi har Vattenbrukscentrum Ost, Norr och Väst på plats, berättar Susanne Lindegarth från Nationellt kompetenscentrum för vattenbruk. 

- Det kommer handla mycket om vad man gör ute i regionerna för att stärka och utveckla, både inom forskning och företagslivet.

När det gäller fokus på hållbarhet, vilka konkreta problem handlar det om att lösa?

-  Det handlar om att jobba på att minimera utsläppen till exempel från fiskodlingar och att försöka hitta foder som har så lite inblandning av fiskmjöl som möjligt, eftersom foderfiske är en miljöproblematik. 

- Hur kan vi till exempel jobba med flerartsodlingar i ett system där musslor och alger tar upp det som fisken släpper ut, så att man får en närsaltsbalans med den omgivande miljön, fortsätter Susanne Lindegarth.

Några som ägnar sig åt just detta, fast med andra komponenter, är Johan Ljungquist och Mikael Olenmark. Utanför Kristianstad i den lilla byn Skättilljunga pågår ett projekt där fiskodling ska integreras med skånskt jordbruk. 

- I ett integrerat vattenbruk blandar man ett konventionellt vattenbruk, till exempel en fiskodling, med en växtodling. Vi har tagit det vidare och nyttjar det berikade vattnet med näringsämnen från fiskodlingen till att odla växter, berättar Johan Ljungquist. 

- På så sätt når vi en reningsprocess av vattnet, vi minskar vår vattenanvändning och vi minskar våra utsläpp i miljön, vilket ofta är ett problem med konventionell fiskodling. 

Hur ser det ut där ni genomför det här?

- Vi har köpt ett mindre lantbruk som var väldigt nedgånget. Jag tror inte att det har varit i produktion på närmre 20-30 år. Just nu bygger vi om det gamla stallet och en ekonomibyggnad till att ha en yngelavdelning och en produktionslokal av fisk, berättar Johan Ljungquist. 

- Vi kommer även att bygga ett växthus på den två hektar stora marken för att delvis ta hand om närsalterna och för att få ytterligare en produkt i form av högvärdesväxter. 

Målet med projektet är att verksamheten ska kunna stå på egna ben. Men  Johan och Mikael vill också kunna bidra till en landsbygdsutveckling i Skåne med en ny affärsmöjlighet för landsbruken. 

Skulle detta kunna användas i mindre lantbruk som stått tomma en längre tid?

- Ja, dels de mindre men även de större där det finns tomma lokaler. På alla ställen där man kan stoppa in ett sånt här fiskodlingssystem och där det finns ett intresse från lantbrukarens sida att involvera vattenbruk i sin verksamhet, säger Johan. 

Ålens vara eller icke vara på våra julbord har varit en hett debatterad fråga. Sedan den rödlistades har bland annat Naturskyddsföreningen gått ut med rekommendationen att inte äta ål. 

I utställningshallen intill konferensen hittar vi bland annat Curt Gelin och Richard Fordham som har odlat ål i Skåne sedan 1986. Av de unga glasålar på omkring 0,3 gram, som hämtas från floder i bland annat England, har allt fler börjat gå till utsättning i våra vatten. 

Även om det är en kontroversiell ståndpunkt menar Curt och Richard att det inte är fisket av ål som är det stora problemet. 

- Minskningen av mängden glasål som kommer tillbaka från Sargassohavet kan ingen svara på. Men det man kan svara på är att det har icke med ålätandet att göra. Så mycket har inte ålfisket ökat under de senaste 20-30 åren att man kan förklara en 95-procentig nedgång, menar Curt Gelin. 

Så ni äter med gott samvete ål på julbordet?

- Ja, verkligen. Och det ska alla kunna göra i Sverige, säger Curt.

Men en sak som både Curt, Richard och kritiker till ålfisket är överens om är att även vattenkraftverken borde ta större ansvar för ålen. 

- Jag tycker att diskussionen i dag är lite snedvriden. Alla lösningar handlar om att bara vi slutar fiska ål så ska alla problem bli lösta. Men det är mycket mer komplicerat, säger Richard Fordham.

- Vi behöver också titta på våra vattenturbiner och miljöförstörelsen. I dag är det ungefär 300 ton ål som fiskas varje år men det är också 300 ton som dödas i vattenturbiner. Fiskare har redan minskat sin del, fortsätter han.

Hur ser ni på framtiden med att odla ål på ett hållbart sätt?

- Vi har en ålförvaltningsplan och en organisation som heter Sustainable Eel Group som jagar glasålsfiskare. Dessutom använder vi ungefär 75 procent av ålarna för utsättning medan resten går till konsumtion, säger Richard. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".