1 av 3
Lars Jönsson utanför grindarna till nöjesplatsen Gislövs Stjärna. Foto: Mattias Lundvall/Sveriges radio
2 av 3
Biljetter till en av Österlens gamla dansbanor. Foto: Mattias Lundvall/Sveriges radio
3 av 3
Barberare Perssons orkester var välkänd på Österlens dansbanor. Här i Hotell Sveas trädgård i Simrishamn år 1911. Foto: Privat
Hallå Skåne

I spåren av Österlens gamla dansbanor

Lars Jönsson: Som ett Kiviks marknad i miniatyr
7:43 min

Österlen har haft 93 dansbanor men i dag finns bara ett fåtal kvar. Arkeologen Lars Jönsson berättar om varför han började skriva en bok om dem, hur det kunde se ut under guldåldern och vad som egentligen finns kvar av de gamla dansbanorna. 

- Jag är egentligen gammal hårdrockare. Det är ganska långt ifrån att lyssna på Thorleifs och Streaplers och allt vad de heter, börjar Lars Jönsson.

- Men det är inte det som jag har sett som min gärning med det här jobbet. Jag tycker att det är väldigt viktigt att man försöker dokumentera och bevara det som finns kvar av de gamla dansbanorna. 

Lars Jönsson plockar fram en pärm ur sin väska. Den är sliten, decimetertjock och det står ”Dansbanor i Österlen” på framsidan. Den har tillhört musikern Birger Ehrnborn och Lars hittade den i arkivet hos Hembygdskretsen Tumathorp i nuvarande Östra Tommarp.

Lars bläddrar i pärmen bland små kort med maskinskriven information, gamla biljetter, svartvita foton och tidningsannonser.

- Så fort jag fick den här i händerna så insåg jag att det här är en guldgruva. Det här måste man ju bara göra någonting med, berättar han. 

Vi går längs stängslet som omringar Gislövs Stjärna, det som har varit en av de största nöjesplatserna på Österlen med anor ända till 1800-talet. Nu är anläggningen till salu, området är tomt och grindarna är låsta.

Storhetstiden för Österlens dansbanor sträckte sig från 1930 till 1950-talet. Slottshallen utanför Smedstorp var en av de största nöjesplatserna i Sverige och Jussi Björling lyckades en kväll locka hela 50 000 besökare. 

På den här tiden var det inte ovanligt att besökarna cyklade från den ena dansbanan till den andra under samma kväll, avstånden var nämligen inte långa. Men på 1970-talet började det gå sämre för dansbanorna och när åttiotalet kom hade många av dem fallit i glömska. 

- Jag tycker givetvis att det är väldigt tråkigt att så många dansbanor har upphört, säger Lars men berättar att det finns spår kvar på många platser.

- Om man ger sig tid och letar noga i terrängen kan man faktiskt fortfarande hitta platserna där dansbanorna låg. Man kan hitta skjul som har ramlat och ofta glasflaskor eller porslin från den tiden när folk vallfärdade till nöjesplatserna.  

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".