Kravallpolis vid demonstration i Malmö 2011. Foto: Johan Nilsson/TT
Foto: Johan Nilsson/TT
Skåne

Upploppsrisk oroar skånska småkommuner

"På modet med de här frågorna"
3:08 min

Skånska kommuner måste bli bättre på att hantera sociala risker, enligt en ny rapport från Länsstyrelsen. Men exakt hur en social risk ska definieras och vad oron grundar sig på är inte helt solklart.

– Enligt defintionen som oftast förekommer, den som är framtagen av professor Per Olof Hallin på Malmö högskola, är en social risk "sannolikheten för oönskade händelser, beteenden eller tillstånd med ursprung i människors relationer, livsvillkor och levnadsförhållanden som har negativa konsekvenser för det som bedöms vara skyddsvärt". Och det är den definitionen vi använder, säger Mattias Larsson som är utvecklingsstrateg på Länsstyrelsen Skåne.

I rapporten handlar det bland annat om risker som kan kopplas till ökade samhällsklyftor och utanförskap. Hela projektet grundar sig på enkäter som skickades till kommunerna 2010, där de skulle lista sina tio största risker. Och det var första gången som sociala risker framträdde som ett nytt problemområde.

– Det är på modet med de här frågorna efter kravallerna som varit i storstadsområden och då dyker det här upp även i mindre kommuners risk- och sårbarhetsanalyser, säger Per-Erik Ebbeståhl, trygghets- och säkerhetsdirektör i Malmö.

Några risker som kommunerna tog upp som handlar om social oro är till exempel upplopp, anlagda bränder, terrorattentat och skolskjutningar. Saker som enligt rapporten ska vara kopplade till sociala konflikter.

Säkerhets- och beredskapssamordnarna som var svarade på enkäten sa också att de var dåliga på att hantera såna här kriser, speciellt anlagda bränder.

– Det är ganska många kommuner som värderar risken för terrorangrepp ganska högt, och det är en fråga som man kan ställa sig varför man gör den värderingen. Vi kan med ganska stor säkerhet säga att vi inte kan garantera att det här inte kommer att hända i Sverige, men frekvensmässigt kan vi se att det är väldigt sällsynt. Om vi ska titta på upploppen så är det något som i princip bara inträffar i storstäderna, säger Per-Erik Ebbeståhl.

Vad kommunerna grundar sin oro på är också ganska oklart.

– Länsstyrelsen kan inte sitta på det svaret ännu. Många kommuner upplever att det här är någonting som man bör vara mer vaken på och de flesta kommuner står i någon slags vänteläge medan andra kommuner har erfarenhet och jobbar mer aktivt med den frågan. Men så mycket mer än den känslan har vi inte att gå på i dagsläget, säger Mattias Larsson.

Rapporten finansierades av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap och gjordes tillsammans med KTH och Malmö Högskola. Nu hoppas Länsstyrelsen att den ska leda till samarbete mellan olika myndigheter.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".