En man ligger utslagen på en soffa Foto: Christine Olsson/TT
Foto: Christine Olsson/TT
Sverige

Ungdomsvård missar pojkar som far illa

"Pojkar i tonåren är svårast att nå"
2:11 min

Brister inom vården för barn och unga som lider av psykisk ohälsa gör att många förbises i början av vårdkedjan. Det visar den första större kartläggningen av den kommunala primära vården.

Kartläggningen gäller det man inom Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, kallar den för "den första linjen", det vill säga den vård som erbjuds innan specialistvården eventuellt kopplas in. 

Det är framförallt tonårspojkar som inte fångas upp enligt Ing-Marie Wieselgren som är psykiatrisamordnare på Sveriges Kommuner och Landsting.

– Det är en nivå av insatser som ligger före specialistnivån och den är inte alls utvecklad i den grad som vi bedömer att det behövs. Vilket utbud av verksamheter som man har i en kommun kan skifta väldigt mycket, säger Ing-Marie Wieselgren.

Tidigare studier visar att det råder en ökad grad av psykisk ohälsa bland barn och unga. Det är också bakgrunden till att Sveriges kommuner och Landsting, SKL, nu kartlägger vilken vård ett 25-tal vårdgivare inom primärvården, skolhälsan och ungdomsmottagningar har gett de dryga 2 600 personerna i åldrarna 0 - 24 år.

Utredarna har bland annat titta på vad barn och unga har sökt hjälp för innan specialistvården kopplas in.

Hälften av barnen och de unga hade sökt hjälp för att de led av oro, ångest, nedstämdhet och depression.

När barnen var över tolv år fick endast ett mindre antal pojkar vård inom primärvården och ungdomsmottagningar jämfört med flickor i samma ålder.

Ing-Marie Wieselgren på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, tolkar det som att primärvården inte alltid klarar av att tolka och nå tonårspojkar med hjälpbehov.

– Det känner vi ju igen från andra bilder att det är svårt för kanske män att söka hjälp för psykiska problem. Då tänker vi att det här är kanske är något vi måste uppmärksamma tidigt och fundera över hur vi ska rikta våra verksamheter så att de blir attraktiva och inbjudande även för pojkar. Vi ser också att det ser ut som om att när det gäller de pojkar som kommer speciellt till elevhälsan så är de kontakterna initierade av andra, och inte av dem själva i största utsträckning.

Under studiens mätperiod på sju månader fick den största andelen barn och unga ett möte med vårdpersonal från tre tillfällen upp till fem tillfällen.

– Det betyder att det är viktigt att den primära vården finns till hands vid akuta behov inom primärvården eller skolhälsan som kanske kan förhindra att inte problemen blir långvariga, säger Ing-Marie Wieselgren.

– Jag tror att det här är ett område där det finns väldigt mycket mer kunskap och väldigt mycket mer metodutveckling som vi behöver göra. Det gäller både i vårt sätt att möta barn och ungdomar men också vad vi erbjuder för insatser och att de är tillräckligt effektiva.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".