Vi äter allt mer lammkött

2:07 min

Konsumtionen av lammkött ökar i Sverige. Men det är framför allt det importerade köttet som säljs allt mer.

Marknadsutveckling för lammkött

Källa: Svenskt kött (SJV/SCB). Grafik: Liv Widell

– Man ser lammen som en klok naturresurs. De är ute och betar och bidrar till goda värden ute på landsbygden. Man har en bra uppfödningsform i Sverige och det är man beredd att stödja genom att köpa det, säger Maria Forshufvud som är vd för för branschorganisationen Svenskt Kött.

Jämfört med till exempel gris- och nötkött ligger konsumtionen av lamm fortfarande på mycket låga nivåer. Men de senaste åren har konsumtionen ökat. Förra året gick det åt drygt 16 000 ton lammkött i Sverige, eller 1,7 kilo per person. Det är 25 procent mer jämfört med för fem år sen, då knappt 13 000 ton förbrukades.

Men den svenska produktionen hänger alltså inte med.

Magnus Jönsson är ordförande för svenska Fåravelsförbundet, som är en intresseorganisation för svenska fårägare.

– Cirka sju av tio lamm i dag är importerade, säger Magnus Jönsson.

Varför finns det inte fler svenska lamm?

– Det bottnar mycket i lönsamhet, och i vissa delar av landet handlar det också om en osäkerhet kring rovdjursproblematik, som gör att man inte vågar satsa, säger Magnus Jönsson.

Det mesta av lammköttet som ligger på svenska mattallrikar är importerat från Nya Zeeland och Irland.

Höga krav på djurhållning bidrar till att det är dyrare att producera lamm- och fårkött i Sverige än i många andra länder. Klimatet gör också att svenska fårägare måste ta in sina djur på stall vintertid, vilket också kostar pengar. Svenska djur är också de som får minst antibiotika i EU.

Men att efterfrågan på köttet ökar gör också att producenterna nu får mer betalt. Priset varierar under året. Nu i vår ligger det på det högsta hittills, 55 kronor per kilo.

För att få ut mer av marknaden går nu uppfödare, slakterier, handlare och branschorganisationer samman. Målet är bland annat att sälja olika slags kött till krögare och konsumenter, eftersom olika grupperna har olika kunskap om råvaran.

– Vi har just nu en dialog, från bonde till slakt och handel och ut till konsument. Var vi kan hitta förbättringspotenttial? Det finns ett stort intresse att ta reda på det här. Det ser jag som oerhört positivt, säger Magnus Jönsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista