Tumlare, Foto:Solvin Zankl/SAMBAH project
1 av 2
Tumlaren blir cirka 180 centimeter lång och är nära släkt med delfiner. Foto:Solvin Zankl/SAMBAH project
Vetenskapsradion Klotet ”Hur ska tumlaren skyddas?” ”Tumlaren måste skyddas om den ska ha en chans i Östersjön”, säger tumlarforskaren Mats Amundin som studerat den lilla valen i över 40 år. P1 Sveriges Radio Foto: Pelle Zettersten/Sveriges Radio
2 av 2
”Tumlaren måste skyddas om den ska ha en chans i Östersjön”, säger tumlarforskaren Mats Amundin som studerat den lilla valen i över 40 år. Foto: Pelle Zettersten/Sveriges Radio

"Tumlarskrämmorna måste utvecklas"

"Fungerar som matklocka för sälarna"
1:53 min

Ett av de största hoten mot tumlare som finns på både väst- och östkusten i Sverige är att de fastnar i fisknät. De tumlarskrämmor, så kallade "pingers" , som fästs på näten och sänder ut ett obehagligt läte, fungerar bra, men det finns ett problem, sälar lockas till näten.

- Sälarna hör också "pingern" och de använder den som matklocka, de tar då fisken och förstör näten. Det gör att fiskare inte är särskilt intresserade av att använda pingers, säger Mats Amundin.

Tumlaren som är en liten tandval lokaliserar sig med hjälp av ekolod, signaler som tumlaren skickar ut studsar tillbaka till djuret. När tumlaren sänder en signal som träffar en pinger, en tumlarskrämmare som sätts fast på fisknäten ger den ifrån sig ett ljud som är så pass obehagligt att tumlaren undviker att simma mot nätet och fastna där. Med sälarna är det alltså tvärtom, när de hör signalen från tumlarskrämmren vet de exakt var det finns ett nät med en god måltid.

För att komma bort från problemet jobbar forskare nu med att tumlarskrämmaren ska generera ljud på en sådan frekvens att tumlarna hör det, men inte sälarna. Än så länge prövas det hela i bassänger på Kolmårdens djurpark, lyckas det så ska försök också göras i fält.

Ett mångårigt forskningsprojekt om tumlare i Östersjön som snart avslutas har ökat kunskapen om Östersjöns enda valart markant. Nu vet man tillexempel att de föder upp sina kalvar vid Midsjöbankarna sydost om Öland. Analyserna av hur många de är, är inte klara ännu men en grov uppskattning säger att det handlar om cirka 450 djur som utgör en egen genetisk population i Östersjön. Med så få djur är olika skyddsåtgärder nödvändiga säger Mats Amundin som trots den trängsel som råder i Östersjön, med fartyg, fiske, vindkraftsbyggen och friluftsliv är positiv inför framtiden.

- Jag är alltid optimist. Jag tror alltid att man kan hitta lösningar med god vilja och samverkansmöjligheter.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".