Pipett och odlingar i ett laboratorium. Foto: Fredrik Persson/TT.
Foto: Fredrik Persson/TT.

Folkhälsomyndigheten riskvärderar infektioner

2:06 min

Mitt under pågående flyktingkris utvärderar nu Folkhälsomyndigheten vilka eventuella sjukdomar och infektioner som kan spridas i och med flyktingströmmen för att ha en beredskap.

Tidigare studier visar att det mest är de friska flyktingarna som tar sig till andra länder, men Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten menar att en riskvärdering ändå måste göras för att kunna vara beredd.

– Den specifika frågan vi tittar på just nu är vad flyktingströmmarna innebär för situationen med infektioner i Sverige. Kommer vi att få en spridning från de här flyktingarna och behöver vi i så fall vidta åtgärder för att minska riskerna, säger Anders Tegnell.

De senaste veckorna har Internationella Röda Korset rapporterat om ovanligt många fall av tyfus och kolera i flyktinglägren i Syrien och i närområdet.

Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, de olika landstingen och kommunerna i Sverige har senaste tiden kontaktat Folkhälsomyndigheten och efterfrågat råd och stöd i det fall som flyktingar som kommer till Sverige kan bära på eventuella infektioner och sjukdomar. De vill veta hur de bland annat ska hantera en eventuell smittspridning.

Folkhälsomyndigheten tar därför sedan en vecka tillbaka nu in fakta och kunskap för att sedan presentera olika råd. Statsepidemiologen Anders Tegnell beskriver det som en ren rutinåtgärd.

– I den här situationen tittar vi på vilka sjukdomar de här flyktingarna har i sina hemländer och ställer också frågan vad vi vet om de flyktingläger som gått igenom, om de gjort det. Är det sjukdomar som vi alla är vaccinerade mot så kanske inte det är något problem? Är det inte så kan det vara en annan typ av problem.

– En annan viktig del är hur vi kan skydda de här personerna. De största riskerna handlar ju helt säkert om de här flyktingarna själva, att de ska bli sjuka i någonting och vad är prioritet att hjälpa dem med, säger Anders Tegnell.

Historiskt sett vet man i dag att det vid stora flyktingströmmar sällan är de sjuka och smittade personerna som tar sig till länder långt från den oroshärd de försöker fly från. Det ser likadant ut även vid andra liknande förväntade förflyttningar av människor.

Som exempel berättar Anders Tegnell att det gjordes en del riskvärderingar, likt den som görs nu, i samband med att flera länder i Östeuropa slöt sig till EU. Där trodde man att sjukdomar skulle, som han uttrycker det, flytta på sig.

– Det visade sig i stora delar vara fullständigt fel. De väldigt sjuka och utsatta rör sig väldigt lite. De stannar oftast där de är. Det gäller nog i stor utsträckning även de här flyktingströmmarna. Det är inte de riktigt utsatta som når så långt som till Sverige, säger Anders Tegnell.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista