En läkare med ett stetoskop runt halsen Foto: Bertil Ericson/TT
Foto: Bertil Ericson/TT.

Svårt för utländska läkare klara svensk examen

Hör reportaget om läkarproven här
3:15 min

Bara var sjätte utomeuropeisk läkare har tillräckliga kunskaper för att ta läkarexamen i Sverige.

Av de 431 läkare som under de senaste fyra åren gjort Socialstyrelsens grundläggande prov i sin helhet har bara 65  godkänts i alla delar.

Jan Östergren, professor vid Karolinska institutet som rättar proven som rör internmedicin, konstaterar att det skiljer mycket i grundkunskaper mellan dem som genomgår proven.

– Det finns många som är jätteduktiga redan första gången och kanske skriver 35 och 38 poäng, säger han.

– Och sedan finns det de som skriver tre och fyra poäng, vilket gör att man undrar om det finns några medicinska kunskaper alls.

Intresset bland utomeuropeiska läkare att kvittera ut svenska läkarlegitimationer är stort. Förra året försökte 214 utomeuropeiska läkare tenta ut en läkarexamen i Sverige.

Men trots att det på förhand kontrollerats att de sökande faktiskt har akademiska utbildningar i bagaget, var det i fjol bara var tredje som lyckades ta sig igenom processen med godkänt resultat.

Jan Östergren är professor vid Karolinska institutet, den myndighet som har i uppdrag att ta fram provet och som borgar för att kunskaperna som testas är relevanta för den som vill arbeta i Sverige.

Enligt hans bedömning är det svårt att hitta något entydigt skäl till varför så många misslyckas på proven.

– Jag tror inte att det är språklig förbistring som är huvudförklaringen till att man inte klarar det här provet, säger Östergren.

– För många ligger deras utbildning långt tillbaka i tiden, man har hunnit glömma bort. För en del kan utbildningen redan från början vara dålig.

Sedan början av 1990-talet har det blivit alltmer populärt att skriva provet. Och utfallen ligger, enligt Jan Östergren, på ungefär samma procentuella nivåer i dag som då. Den ökade invandringen innebär dock att det aldrig förr underkänts så många utomeuropeiska läkare som nu.

På Helsingborgs lasarett arbetar överläkare Stefan Thorsén. Han tror att utfallet hade blivit betydligt bättre om det svenska etablissemanget varit bättre på att ta emot läkarna när de var nyanlända.

– Jag tycker att det är förödande både ur samhällssynpunkt och kanske framföra allt ur medmänsklig synpunkt att välutbildade människor går här ute och får inte ens börja svenskutbildning. säger Thorsén.

– Jag träffade en narkosläkare som jobbat i 17 år och som då inte ens fått börja på SFI efter ett år i Sverige.

Att många har problem att klara proven tycker han är naturligt. Även om de utländska läkarna har tre möjligheter på sig att klara provets olika moment, måste de visa sig dugliga inom alla medicinska områden.

– Jag har tittat på de där proven själv och vi skojade och sa till varandra "undrar hur många av oss som hade klarat det där om vi helt oförberedda hade fått gå upp eftersom det ska täcka allt".

Stefan Thorsén tror att det finns mycket att vinna på att ge de utländska läkarna en inblick i verksamheten redan innan de ska skriva proven. Det, är han övertygad om, skulle ge dem bättre förutsättningar att ta sina svenska läkarexamen.

– Tänk om de skulle sätta mig på akuten i Bagdad, hur enkelt skulle det vara?

– Jag kan komma dit och vara hur kompetent som helst, de skulle bara säga att dig kan vi ju inte använda.

Enligt Jan Östergren på Karolinska institutet är en avklarad läkarexamen ingen garanti för att de sedan ska få läkarlegitimation. Flera av de utländska läkare som klarat det svenska kunskapsprovet har senare fått problem i den delen.

– Trots att man då har gjort det här provet godkänt, finns det många som har problem att till exempel bli godkänt på AT-skrivningen som alla måste genomgå för att få legitimation i Sverige, säger Jan Östergren.

Tillför den här gruppen något som vi inte har kunskaper om i dag?

– Det tror jag säkert. Sjukdomspanorama i de länder de kommer ifrån, naturligtvis språkkunskaper som svenska läkare normalt inte har, som kan vara en tillgång i vården.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".