Bengt Silfverstrand företräder sju pensionärsföreningar.
Bengt Silfverstrand företräder sju pensionärsföreningar. Foto: Andreas Örwall Lovén/Sveriges Radio
Höganäs

Pensionärer rasar mot bolagisering

”Det ger mindre insyn och ökad rättsosäkerhet”
3:35 min

Höganäs kan bli först i landet att bolagisera sina sociala verksamheter. Man tjänar då 14 miljoner kronor årligen på momsersättningar. Men det oroar pensionärsföreningar.

Bengt Silfverstrand företräder sju pensionärsföreningar. Han oroas över minskad insyn och kallar bolagisering för avancerad skatteplanering.

– När social verksamhet är bedriven i förvaltningsform, så har man full insyn. I bolag tar bolagsordningen över på vissa punkter. Det ger mindre insyn och ökad rättsosäkerhet.

Han misstänker att bolagiseringen i kommunal form kan vara ett förstadium till att sälja ut till privata aktörer.

Du företräder PRO. Finns det något ideologiskt motstånd?

– Både PRO och SPF är helt överens. Samtliga föreningar står bakom uppropet mot bolagisering.

En utredning, som Höganäs kommun gjort, visar att en bolagisering av äldreboende, hemtjänst, LSS- och HVB-hem skulle innebära att man kan få momsersättning i mångmiljonbelopp. Det kommer verksamheterna till godo, enligt socialnämndens moderata ordförande Peter Schölander.

– Jag förstår inte vad pensionärsföreningarna har emot att vi får mer pengar över till vård och omsorg, som kommer dem till godo i slutändan.

Höganäs är något av en pilotkommun i Skåne och Sverige när det kommer till en bolagisering av det här slaget. Såhär förklarar Peter Schölander varför man är först ut.

– Så fort man börjar prata om bolag i kommunal verksamhet, så är det lätt att man förväxlar det med privatiseringar. Det kan bli kontroversiellt och då kanske man håller sig ifrån att göra på det här viset. Eller så har man inte upptäckt möjligheten, jag vet inte.

Ett beslut om bolagisering förväntas på torsdag, då kommunfullmäktige sammanträder. Insynen ska inte påverkas om verksamheterna övergår i bolagsform, lovar Peter Schölander.

– Vi har kommunala bolag i dag och det finns samma insyn där som i nämnder och annat. Det är lagstadgat att det ska vara på det sättet.

Vilhelm Persson, docent i offentlig rätt vid Lunds universitet, ger Peter Schölander rätt.

– För kommunala bolag gäller offentlighetsprincip och meddelarfrihet på samma sätt som hos myndigheter.

När det gäller anställda i bolag finns en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren.

– Det ska inte vara någon skillnad heller. Meddelarfrihet går före allt annat, skulle jag säga.

Upplägget med bolagisering ifrågasätts däremot av Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting.

– Det är inte så momsersättningarna är tänkta. Tanken är att det inte ska bli dyrare att handla upp verksamhet än att driva i egen regi, så att det blir konkurrensneutralt. Det är inte tänkt att man ska lägga verksamhet i egna bolag för att tjäna pengar genom att återsöka moms.

Men är det okej, utifrån lagen?

– Ja, ja, absolut. Det handlar om syftet. Skulle alla kommuner göra såhär finns det risk att staten minskar statsbidragen eller rätten att återsöka moms. Man har redan tillsatt en utredning för att se över momskompensationssystemet.

Bolagiseringen kan med andra ord bli tandlös, ekonomiskt sett?

– Ja, precis.

 

 

 

 

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".