Anders Lindström, insektsforskare vid SVA på besök i Simrishamn.
1 av 3
Anders Lindström, insektsforskare vid SVA på besök i Simrishamn. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Nilfebersmygga. Foto: Anders Lindström/SVA
2 av 3
Nilfebersmygga. Foto: Anders Lindström/SVA
Mygglarver i plaströr.
3 av 3
Mygglarver. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Simrishamn

Han söker ovanliga myggor

4:43 min

Statens veterinärmedicinska anstalt tar nu allmänheten till hjälp för att samla in myggor från hela landet. Insektsforskaren Anders Lindström hittade själv en nilfebersmygga i Simrishamn i fjol och är intresserad av att få in fler exemplar.

Syftet med SVA:s insamling är att få koll på nya myggarter, och för att ha beredskap om det skulle bli utbrott av en myggburen sjukdom i Sverige eller i ett angränsande land i framtiden, berättar Anders Lindström, entomolog på SVA, som just nu besöker Simrishamn.

- Det är att öka beredskapen för myggburna sjukdomar i Sverige. Så att vi kan sätta ut fällor, om vi skulle se en ökad risk för smittspridning, för att tjäna tid och pengar och inte ställa ut fällorna på fel ställe utan åka till de områden där vi vet att de här djuren finns, säger han.

Förra sommaren hittade han själv det första exemplaret av nilfebersmygga i landet, i sina föräldrars trädgård i Simrishamn.

- Vi satt faktiskt precis här vid det här bordet och skulle äta middag, och så landade den på min arm, så jag samlade in den, säger Anders Lindström, som är entomolog på SVA.

Att han var först ut med att fånga en nilfebersmygga i Sverige var inte helt oväntat, menar han.

- Vi har ju sett att den har ökat i centraleuropa och den kom till Storbritannien för en fyra, fem år sedan och sedan dök upp i Danmark, så vi var inte oförberedda, utan jag hade letat efter den och hållit koll.

Nästa gång en mygga slår sig ner på dig för en måltid kanske du alltså ska vänta med att slå till - och stoppa den i en burk istället, och skicka iväg den till Statens veterinärmedicinska anstalts insamling. 

- Vi gör det för att vi vill veta var myggen finns. Om vi skulle se ett utbrott av en myggburen sjukdom, antingen i Sverige eller i något angränsande land, vill vi veta var vi ska ställa våra fällor, det handlar om beredskap helt enkelt, att vara förberedd, säger Anders Lindström.

Och då tar ni lite hjälp av allmänheten?

- Ja vi tänker oss att allmänheten hittar mygg på ställen som vi inte ens skulle tänka på att åka till, eller man hinner inte att åka dit, så därför har vi bett om lite extrahjälp.

Det är framför allt exemplar av nilfebersmygga och tunnelbanemygga som han är intresserad av.

Nilfebersmyggan är en myggart som kan bära ett virus som kan ge nilfeber, men det viruset är aldrig hittat i Sverige. Myggorna behöver alltså inte bära på smittan.

- Inte alls, det är som ett pussel där vi nu har alla pusselbitar utom själva viruset, säger Anders Lindström.

Att man hittar nya myggarter kan både bero på förändringar i miljön och att man helt enkelt letar mer.

- De senaste åren har vi hittat tre nya arter för landet, och två av dem är nog sådana som varit förbisedda, de har vi hittat därför att vi har börjat leta efter mygg. Men den här nilfebersmyggan är definitivt en art som gynnas av klimatförändringen och sprider sig norrut.

Att det är en myggforskare som håller till i trädgården i centrala Simrishamn märks. På ett bord står plaströr i olika muggar och glas, rören innehåller mygglarver och myggpuppor som Anders Lindström samlat in.

- Här försöker jag kläcka fram lite mygg. Det här är den sydliga husmyggan, just de här kommer från strandvattenpölar längs med kusten här.

Under en syrén står en gasolfälla för mygg, i fångstpåsen hittar Anders Lindström både en malariamygga, men långa ben och tjock snabel och en större vårmygga, en stor kraftig mygga. Det finns totalt 50 arter av stickmygga i Sverige, av dem är sju arter malariamyggor, och Anders Lindström berättar att han hittade en ganska sällsynt art häromdagen, när han tog en tur i Skåne och tittade efter myggor. Det var en blygrå frossmygga, som har sina larver i vattenfyllda trädhål.

För den som skulle vilja skicka in myggor till SVA finns en liten instruktionsfilm utlagd på deras hemsida, för mosade myggor är inte så bra studieobjekt.

- Nej de blir svåra att artbestämma då. De har små fjäll på kroppen, precis som fjärilar, och hur de här fjällen sitter är viktigt när man artbestämmer. Smäller man bara till dem lossnar ofta många av de här fjällen.

Det är svårt för en oinsatt att se på en mygga om den är ovanlig, så istället är det myggor från vissa miljöer som är intressanta för forskarna.

- Blir man myggbiten inomhus kan det vara väldigt intressant för oss, de myggorna ser vi gärna. Likadant om man blir biten utomhus där det är öppet och soligt eller mitt på dagen, för det är inte så himla många myggor som biter då, men just den här nilfebersmyggan gör det och det finns också andra som gör det, säger Anders Lindström, entomolog och insektsforskare på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista