Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Sverige

Ny transportplan för Sverige med lägre hastighet

Publicerat torsdag 31 augusti 2017 kl 12.54
Regiondirektör vidTrafikverket Syd: Det är ganska snabbt i jämföresle med tågen vi har i dag
(0:23 min)
X2000-tåg påväg in på en tågstation. Till höger bilar på en motorväg.
Förslag på hur pengarna ska användas mellan 2018 till 2029. Foto: TT. Montage: Sveriges Radio.

Det blir en satsning på höghastighetsbana men Trafikverket föreslår en lägre hastighet än 320 km/h som många hoppats på.
I dag presenterade Trafikverket detaljerna om vilka satsningar myndigheten vill göra i den nya transportplanen som ska gälla mellan 2018 och 2029.

Maxhastigheten på hela banan blir 250 kilometer i timmen. Vilket innebär att det kommer ta 18 minuter längre att åka mellan Stockholm-Göteborg och runt 20 minuter längre mellan Stockholm-Malmö.

Enligt Trafikverkets generaldirektör Lena Erixon är den lägre hastigheten ett bättre val eftersom regeringens direktiv säger att investeringarna ska finansieras inom statsbudgeten och inte genom lån. 

– Vi anser att om man ska bygga i etapper är det viktigt att säkerställa att vi får direkt nytta av de investeringar vi gör. Skulle vi bygga för högre hastigheter skulle vi inte få nytta av det under byggtiden, säger Lena Erixon. 

För ett år sedan lade regeringen fram sin infrastrukturproposition med en ekonomisk ram på 622,5 miljarder kronor för satsningar på framförallt järnväg och väg 2018—2029. Utöver det kommer 90 miljarder från bland annat trängselskatten. 

Totalt investeras alltså 712 miljarder i infrastruktur de kommande 20 åren. 

Höghastighetsbanans planerade sträckningar Ostlänken mellan Järna och Linköping samt Hässleholm—Lund, ska startas blir första steget. Efter det vill Trafikverket satsa på sträckan Linköping—Tranås—Borås.

Viktigt är att säkerställa en god tillgänglighet på landsbygden. Det handlar om underhåll och trimning av vägnätet.

Men förslaget har redan fått kritik från flera håll. Bland annat menar HG Wessberg, förhandlingsperson för den kommitté som ligger under näringsdepartementet som planerar bygget av en höghastighetsbana, att man bör titta på annan finansiering. 

– Om man bygger i den takt som pengarna blir tillgängliga måste man bygga i etapper vilket blir dyrare för man måste bygga in olika provisoriska lösningar. Därför har vi föreslagit alternativ finansiering, säger HG Wessberg.

Trafikverket vill även bygga ut Norrbotniabanan och föreslår en ny kustnära järnväg mellan Umeå och Skellefteå under denna planering med fortsättning upp till Luleå under nästa planeringsperiod. 

Även sträckan Uppsala-Stockholm får fyrspår — något som väntas kunna skapa minst 50 000 bostäder kring sträckan.

Utöver satsningar på järnvägen presenterades också satsningar  på sjöfarten med specifika förstärkningar av hamnarna i Luleå och Södertälje samt underhåll och investeringar i vägnätverket. 

– Viktigt är att säkerställa en god tillgänglighet på landsbygden. Det handlar om underhåll och trimning av vägnätet. Många av åtgärderna som föreslås här bidrar också till klimatmålet. Vi lägger resurser på järnväg, kollektivtrafik, gång och cykel. Vi lägger också betydande resurser på riktade miljöåtgärder. Det kommer dock inte att räcka för att nå klimatmålet då behövs mer insatser som framförallt handlar om styrmedel, säger Lena Erixon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".