En gammal skolsal har byggts upp.
1 av 4
Skolmuséet i Östra Tommarp Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Sigvard Svensson visar den gamla skolan.
2 av 4
Sigvard Svenssons far i gick tre år i den gamla skolan. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Griffeltavla, av sten bruten vid Tommarpsån.
3 av 4
Griffeltavla, av sten bruten vid Tommarpsån. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Skolplanscher och jordglob gav utblick.
4 av 4
Skolplanscher och jordglob gav utblick. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Östra Tommarp

Jubileum för tidig skolsatsning

Sigvard Svensson: "Där ser man vilken betydelse skolan hade"
3:44 min

Den är kanske Sveriges äldsta kvarvarande skolbyggnad - på internationella läskunnighetsdagen tittar vi in i den gamla skolan i Östra Tommarp.

Den vita skolbyggnaden ligger strax intill kyrkan i byn Östra Tommarp, och fyller i år 290 år. På en inmurad stentavla i väggen kan man läsa att kyrkoherden Nils Nyman lät bygga skolan, på egen bekostnad, år 1727 - "för ungdomens förkovring".

- Det var för att de skulle lära sig svenskan, vi hade inte varit svenska så länge, så tydligen brydde de sig inte om att prata svenska och inte läsa den svenska bibeln, säger Sigvard Svensson, ordförande i Hembygdskretsen Thumatorp, som driver skolmuséet med hjälp av ideella krafter.

Tror du att det var vanligt på den tiden att prästen såg till att det fanns en skola i byn?

- Nej det var det ju inte, för det är inte på många ställen det var, säger han.

- Men man har sett sedan hur viktigt det var, att de fick gå i skola och fick lära sig.

De minsta barnen hade inga bänkar att sitta i, de satt på knä på golvet och skrev i sandtråg.

Idag, den 8 september, är det internationella läskunnighetsdagen, då FN-organet Unesco sedan 50 år uppmärksammat hur viktig läskunnighet är i strävan mot utrotad fattigdom, för jämställdhet, och samhällen som är hållbara, välmående och fredliga.

Här i Sverige det 175 år sedan folkskolan infördes, för att alla barn ska få en grundutbildning oavsett bakgrund, men skolan i Östra Tommarp är alltså betydligt äldre än så.

Själva byggnaden drabbades av en brand i början av 1900-talet, och en ny skola byggdes i byn 1912. Men den gamla skolan renoverades och fick sedan fungera som stall till kyrkobesökarnas hästar, berättar Sigvard Svensson. Men på 1950-talet, då kyrkobesökarna snarare anlände med bil än med häst och vagn, knöts åter an till den gamla skolhistorien.

- Prästen som var här då, Curt Wallin, som kom hit 1945, han drog igång den här hembygdskretsen, sedan gjorde vi ett skolmuseum, säger han.

Inne i skolan har en skolsal från 1900-talets början byggts upp, med långa smala fasta bänkar, skolplanscher, kateder, jordglob, kamin och en orgel.

- De minsta barnen hade inga bänkar att sitta i, de satt på knä på golvet och skrev i sandtråg, säger Sigvard Svensson.

Hans egen far gick i skolan i tre år.

- Han satt på knä på golvet som liten, det pratade han om.

- Papper fanns ju inte, så därför fick de skriva i sanden, men sedan kom griffeltavlorna, så fick de skriva på dem. Och de griffeltavlorna har brutits här i Åhällan, Tommarpsån.

Barn som kommer till skolmuséet brukar vara väldigt intresserade av hur det var förr, berättar Sigvard Svensson.

- Som kulramen, och vi har de här linjalerna, och bänkarna, så provisoriska och trånga de är.

- Det är så härligt att vi kan bevara och visa dem.

Här finns även en utställning med människor som har gått på skolan, flera av dem fick framgång i livet, och Sigvard Svensson tror att skolan har betytt mycket för byn och bygden.

- Ja det har betytt mycket, det har vi ju sett. Jag håller på att plocka fram en del saker från Tommarp och äldre personer här, och det är väldigt intressant att se att de som har gått i skolan har uträttat mycket annat, som det inte varit annars i bygden.

En av de första de har hittat som gått i skolhuset är Per Månsson Lundgren, han föddes 1753 och var son till en jägare på Glimmingehus.

- När fadern gick bort kom änkan till Tommarp och drev Tommarpskrogen, och sonen lärde till smed och blev smed i en klosterbyggnad. Och sedan gifte han sig till en gård, som låg på kyrkogården här, och sedan blev han riksdagsman, han var med i riksdagen från 1789 till 1810.

- Så där ser man vilken betydelse skolan hade, säger Sigvard Svensson.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".