Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Göran Tuesson, fornminnesvårdare, vid Dansarens häll.
1 av 3
Göran Tuesson, fornminnesvårdare, vid Dansarens häll. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Dansarens häll.
2 av 3
Dansarens häll. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Röjning av träd och buskar runt hällen.
3 av 3
Röjning av träd och buskar runt hällen. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Simrishamn

Museum satsar på vård av fornminnen

Fornminnesvårdare: Från gamla dösar till medeltida byggnadsruiner
5:00 min

Österlens museum tar nu över skötseln av fler fornlämningar i kommunen.

Muséet har skött vissa fornminnen i några år redan, men har utvecklat verksamheten och fått fler objekt att ta hand om. En fornminnesvårdare har anställts och genom samarbeten inom kommunen har muséet fått mer personal som kan hjälpa till att sköta fornlämningarna, berättar museichefen Lena Alebo.

- Så det är några riktigt stora objekt nu som vi har fått ta hand om, bland annat, med markägarnas goda minne, Dansarens häll mellan Järrestad och Gladsax, som vi är väldigt glada för, säger hon.

Historiskt är det ofta markägare som stått för skötsel av fornminnen, berättar Lena Alebo, och i Simrishamn har under flera år andra förvaltningar inom kommunen tagit hand om många fornlämningar. Att kommunens eget museum tar över mer av skötseln, innebär att kunskapen där används bättre, menar hon. Med hjälp av bidrag från länsstyrelsen har muséet anställt Göran Tuesson, som till att börja med ska ha hand om femton fornminnen.

- Från gamla dösar till medeltida byggnadsruiner, så det är väldigt brett område. Vi försöker plocka ut de som är intressanta för besökare, och där det verkligen behövs vårdas, säger han.

Lena Alebo hoppas att ett framtida arbetsmarknadsprojekt i kommunen ska kunna utöka antalet fornlämningar under museets vård.

- Vi skulle kunna vårda uppåt 40 - 50 om vi bara hade resurserna, och det jobbar vi för, säger hon.

Vi försöker plocka ut de som är intressanta för besökare, och där det verkligen behövs vårdas.

Göran Tuesson tar med oss på en tur till hällristningen Dansarens häll. Där syns spår av röjningsarbete, med högar av sly på marken. Ungefär 250 - 300 timmar har lagts ner på att röja bort buskar och träd som vuxit upp runt hällen, berättar han.

- Det är helt annorlunda att komma hit idag, landskapet öppnar upp sig, säger han.

På den stora hällen som glänser i eftermiddagssolen börjar vi leta efter den berömda hällristningen Dansaren. Den är lite svår att se på grund av skador som den fick 2009, när någon försökte gjuta av den. Men så börjar de olika hällristningarna träda fram.

- Allra bäst är om man går hit en kväll när det mörkt och belyser med släpljus längs hällen, då lyfter ristningarna och svävar nästan över hällen, det är fantastiskt, säger Göran Tuesson.

Många figurer finns ristade i hällen: hästar, skepp, ormar, vagnar, fotsulor och ryttare till häst - totalt finns här över 550 figurer och 700 skålgropar.

- Det finns en väldig variation på motiven, säger han.

För att ta hand om en fornlämning krävs expertis och att man följer direktiven.

- Det är väldigt viktigt att man gör rätt och verkligen bevarar fornlämningarna och inte åsamkar dem någon skada.

- Man ska inte ge sig ut på egen hand, utan då ska man prata med länsstyrelsen eller oss, säger Göran Tuesson.

Även skyltningen ska bättras på vid fornminnena, och museichefen Lena Alebo tycker att det är viktigt att fler fornlämningar lyfts fram, inte bara de mest kända.

- Det är ju egentligen när man förstår helheten och kan lägga pusslet som man får större kunskap som besökare för ett område, och därför är det viktigt att jobba även med de fornlämningar som kanske inte är magnifika, säger hon

- Det är också viktigt koppla ihop olika fornlämningar till vandringsleder för att förstå ett område, säger Lena Alebo.

Fornminnen har även betydelse för Österlen som besöksmål, menar hon.

- Vi kan vara stolta över att vi har så mycket fornlämningar, vi har ett rikt kulturlandskap som fortfarande inte är bortbyggt av stora vägar eller stora anläggningar som vi kan använda oss av när det gäller att visa upp det bästa av Österlen.

Kommer ni ha bättre uppsikt över fornlämningarna i och med det här, när det gäller till exempel skadegörelse?

- Det finns olika sätt att se på det, en del säger att om man öppnar upp får man räkna med mer skadegörelse, men det finns också den tanken att öppnar man upp är det fler som rör sig i ett område och kan upptäcka om det finns någon som gör fel, som gör det som inte är tillåtet.

- Sedan tror jag att det måste folkbildas i de här frågorna, vad får man göra och vad får man inte göra, säger Lena Alebo.

 

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".