Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Världen

Genetiker flyttar Homo sapiens ursprung långt bakåt i tiden

Uppdaterat torsdag 28 september 2017 kl 20.00
Publicerat fredag 29 september 2017 kl 20.20
Analys av dna backar upp sensationella fossilfynd
(1:37 min)
Forskaren Helena Malmström jobbar i skyddsutrustning med att få ut urgammalt dna från människoben.
Helena Malmström från Uppsala universitet jobbar i ett mobilt reselabb med att få fram gammalt dna. Foto: Mattias Jakobsson

Bilden av människans ursprung som mycket äldre än vad vi har trott tidigare förstärks nu av en genetisk studie från forskare i Uppsala och Sydafrika.

Forskarna har kommit fram till att en modern typ av människor måste ha funnits redan för runt 300 000 år sedan. Det är mer än 100 000 år äldre än vad som har varit den allmänt accepterade bilden hittills.

Det som har använts som en referenspunkt för att bestämma människans ursprung är fossilfynd från Etiopien av anatomiskt så gott som moderna människor. De är daterade till 180 000 till 190 000 år.

– Så vi skjuter tillbaka uppkomsten för den moderna människan ganska långt tillbaka i tiden, säger Mattias Jakobsson som är professor i genetik vid Uppsala universitet.

I den här studien har han och de andra forskarna tagit fram dna från sju personer som levde i Sydafrika under stenåldern och järnåldern. Sedan har de jämfört dna:t med genetisk information från både dagens människor och andra arkeologiska människofynd

Analyserna visar att den moderna människan måste ha utvecklats för mer än runt 300 000 år sedan.

Om den här studien hade kommit för bara ett år sedan hade det kanske varit svårt att ta till sig tanken på att vår art Homo sapiens skulle vara mer än 100 000 år äldre än den klassiska bilden av människans ålder på runt 200 000 år.

Men i början av sommaren kom en nyhet som gör det extra intressant med resultaten från den nya genetiska studien.

Då kunde vi berätta om att man hade hittat Homo sapiens-liknande fossil i Marocko som ålders-bedömdes till drygt 300 000 år.

– Fossilen från Nordafrika är jättespännande i sammanhanget med att den genetiska analysen pekar på någonting liknande, säger Mattias Jakobsson som menar att de båda studierna kompletterar varandra.

– Med två helt olika sätt att jobba börjar vi närma oss en slutsats om att det hände någonting spännande för 300 000 år sedan.

Referens: Carina M. Schlebusch et al. Southern African ancient genomes estimate modern human divergence to 350,000 to 260,000 years ago. Science 28 september 2017. DOI: 10.1126/science.aao6266

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".