Diabetes
1 av 2
Barn med diabetes får lägre lön som vuxna. Foto: Hasse Holmberg/TT
Lund

Typ 1-diabetes kan ge följder för livet

Forskare: I genomsnitt 6-8 procent lägre inkomst
4:32 min

Att få typ 1-diabetes tidigt i livet riskerar att få konsekvenser senare vad det gäller utbildning, sysselsättning och inkomst. Det visar forskning vid Lunds universitet.

– När vi har tittat på studieresultat och hur det går för personer med diabetes i skolan, så ser vi en liten men signifikant negativ påverkan på exempelvis genomsnittliga slutbetyg, säger Sofie Persson, som gjort sin forskningsstudie vid den hälsoekonomiska enheten på medicinska fakulteten vid Lunds universitet.

Påverkan syns både på resultaten från grundskolan och från teoretiska gymnasieprogram, och senare i livet visar resultaten på lägre sysselsättning och inkomst.

– Bland dem som var sysselsatta ser vi att personer med diabetes i genomsnitt hade runt sex till åtta procent lägre inkomst, säger Sofie Persson.

Studien har fokuserat på typ 1-diabetes som oftast utvecklas när man är barn eller i tonåren. Den kroniska sjukdomen beror på att kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan helt upphört, vilket leder till för mycket socker i blodet. Runt 800 barn under 18 år i Sverige får varje år diagnosen.

Det Sofie Persson vid Lunds universitet tittat på är alltså konsekvenserna av att tidigt insjukna i typ 1-diabetes. Det har hon gjort genom att använda sig av Svenska barndiabetesregistret, där vårdpersonal sedan slutet av 70-talet kartlagt dem som insjuknat före 15 års ålder. Registret har kopplats till andra nationella register över till exempel hälso- och sjukvård och socioekonomiska faktorer som sysselsättning och inkomst.

– Vi har också använt oss av en kontrollgrupp av personer från den allmänna befolkningen, som är födda samma år och bosatta i samma kommun för att göra en jämförelse med dem, säger Sofie Persson.

Resultaten visar att typ 1-diabetes ser ut att påverka socioekonomiska faktorer negativt i olika stadier av livet. Effekterna skiljer sig inte överlag mellan kvinnor och män. Däremot kan man se att vad det gäller inkomst kommer effekten något senare i livet för män, men att den då i stället ökar snabbare. Resultaten visar också att tidpunkten för insjuknande kan ha betydelse.

– När vi tittar på skolresultaten kunde vi se att den största effekten fanns bland barn som har insjuknat mycket tidigt i åldrarna noll till fyra år. Det skulle kunna bero på att dessa barn har fått sjukdomen under en särskilt känslig period i livet eller att de helt enkelt har haft sjukdomen under en längre tidsperiod, säger Sofie Persson.

Studien har också jämfört skolresultaten för barn med typ 1-diabetes födda på 70-talet med barn födda på 80- och början på 90-talet för att se om förbättrad medicinsk behandling under perioden avspeglat sig i resultaten. De negativa effekterna finns även för personer födda senare, även om de har blivit något mindre.

Sofie Persson är noga med att betona att en typ 1-diabetesdiagnos inte behöver få negativa effekter.

– Här är det viktigt att komma ihåg att alla analyser genomförts på gruppnivå, och det är genomsnittliga effekter som vi har tittat på. Det kan därför finnas vissa individer som klarar av sin sjukdom väldigt väl och som inte upplever några effekter på utbildning och inkomst, medan det kan finnas individer som har större problem, säger hon.

Vad det beror på att sjukdomen för vissa får den här påverkan senare i livet kan studien inte fullt ut svara på, utan det kräver vidare forskning, menar Sofie Persson. Vissa saker har dock gått att utläsa.

– Vi kan se att effekten på sysselsättning och inkomst till stor del verkar vara kopplad till att man faktiskt har sämre hälsa som vuxen. Vi ser ett större vårdutnyttjande och mer sjukfrånvaro, säger hon.

Vad kan man dra för slutsatser av resultaten?

– De belyser och visar på vikten av att förbättra situationen för patienter med typ 1-diabetes, både när det kommer till hälso- och sjukvården men också inom exempelvis skolmiljön. Mer kan göras för att underlätta för personer med den här kroniska sjukdomen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".