Burkini
1 av 4
Den första burkinin designades 2003. Foto: Chris Carlson/TT
Kvinna i röd skjorta står framför skylt som det står "skolgången gör skillnad"
2 av 4
Hoda Hassan har själv burit slöja men har i vuxen ålder valt att ta av den. Foto: Dzenet Alisehovic/Sveriges Radio
Blond leende kvinna framför whiteboard med lappar hängandes på
3 av 4
Marie Persson vill prata om jämställdhetsfrågan bakom burkinin. Foto: Dzenet Alisehovic/Sveriges Radio
Två bilder i ett kollage. En på en blond kvinna som tittar in i kameran, en om
4 av 4
Therese Lundblad från Osby tycker att det viktigaste är att barn får simundervisning, inte vad de har på sig. Andrea bor i Skåne och tycker inte att burkinin borde skapa så stor uppståndelse. Foto: Privat
Skåne

Valfrihet eller hot mot jämställdheten – burkinidebatten fortsätter

Andrea: Man vill kunna visa pattarna men man får inte täcka dem
5:38 min

"Man vill kunna visa pattarna men man får inte täcka dem".
"Ingen skulle föreslå att pojkar skulle ha särskilda badkläder."
Ta del av åsikterna som väckts i samband med burkinidebatten.

Andrea konverterade nyligen till islam. Hon bär slöja och när hon var på semester i somras så badade hon också i en burkini som hon själv sydde eftersom burkinis på många ställen är dyra att köpa.

Hon har en blogg där hon bland annat skriver om fördelar och konsekvenser av hennes val att bära slöjan och hon är trött på människor som pratar om att slöjan står för förtryck.

– De personerna har dubbelmoral i sig. Man vill kunna visa pattarna men man får inte täcka dem. Det är så normalt att vi ska visa hud, hår, smink. Är vi inte som normen är vi konstiga. Var är det riktiga förtrycket?, säger hon.

Therese från Osby är muslim men bär inte slöja. Hon tycker att fokusen i debatten ligger fel men förstår också rädslan och okunskapen som hon tycker finns bakom diskussionen.

Det är så normalt att vi ska visa hud, hår, smink. Är vi inte som normen är vi konstiga. Var är det riktiga förtrycket?

– Allting som är främmande gör oss oroliga. Det tar tid att skapa plattformar där man kan föra dialog, säger Therese.

Hon tycker att det viktigaste är att unga personer får en bra simkunnighet, inte vad de har på sig.

Marie Persson är familjefridssamordnaren i Hässleholms kommun och håller inte med om valet som togs att låna ut burkinis utan vill prata om jämställdhetsaspekten i det hela.

Hon tycker att man kan förstå burkiniutlåningen ur ett perspektiv på individnivå som handlar om att alla ska kunna vara med och simma.

– Ett annat perspektiv, som jag är mer intresserad av, handlar om jämlikhet. Ingen skulle föreslå att pojkar skulle ha några särskilda badkläder, men med tjejer tänker vi "det är klart att de ska". Jag är mer intresserad av att man problematiserar det, säger Marie Persson.

Ingen skulle föreslå att pojkar skulle ha några särskilda badkläder, men med tjejer tänker vi "det är klart att de ska".

Hoda har i sitt arbete som lärare mött elever som burit heltäckande badkläder utan att det varit ett problem.

– Det är barn det handlar om. Vi vill ju hjälpa barnen att få en utbildning och det gör man inte när man skapar debatt och pratar om att förbjuda det ena och det andra, säger hon.

Hon har själv valt att ta på sig slöja i ung ålder för att sedan själv välja att ta av sig den som vuxen. Hon berättar att det hon önskar är att människor försökte förstå att vi alla är olika och att det är insidan som räknas.

Bra att veta om burkinin!

  • Simplagg som används främst av muslimska kvinnor men också av andra personer som vill bära mer täckande kläder när de badar.
  • Aheeda Zanetti från Australien designade den första burkinin år 2003.
  • Den täcker tillräckligt för att följa de traditionella muslimska påbuden om slöja samtidigt som den är tillräckligt lätt för att simma i.
  • Burkinin är vanligtvis gjord av lycra eller polyester, samma material som används till bikinis och baddräkter.
  • Ordet burkini kommer från att man kombinerat orden "burka" och "bikini".
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".