Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Stort mörkertal för hatbrott på nätet

Publicerat torsdag 19 oktober 2017 kl 08.02
"Allvarliga, demokratihotande brott"
(4:45 min)
Nätmobbing
1 av 2
Väldigt få hatbrott på nätet anmäls. Foto: Christine Olsson/TT
Sandra Persson och Katarina Aspegren
2 av 2
Sandra Persson, förundersökningsledare, och Katarina Aspegren, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen. Foto: Gustav Wirtén/Sveriges Radio

Polisen har inga möjligheter att hålla jämn takt med brotten. Det kan skapa en grogrund för radikalisering, menar organisationen Näthatsgranskaren.

I mars skrev en Malmöbo en kommentar till ett inlägg i den så kallade Peter Springare-gruppen på Facebook. Mannen beskrev araber som lägre stående människor som borde dö.

Kommentaren är ovanligt grov, men den är också ovanlig på ett annat sätt. Den är nämligen en av mycket få misstänkta hatbrott på nätet som anmälts till polisen. Att den sedan utretts och lett till att mannen åtalats för hets mot folkgrupp är ännu ovanligare.

– Vi vet att det begås väldigt många hatbrott på nätet, mörkertalet är enormt, säger Katarina Aspegren, chef för demokrati- och hatbrottsgruppen på polisregion syd.

175 har anmält i år – i Malmö

Ett hatbrott är ett brott som någon begår på grund av sin negativa inställning till andra personers hudfärg, sexuella läggning, trosbekännelse eller andra liknande egenskaper. De vanligaste brottsrubriceringarna är hets mot folkgrupp och olaga diskriminering.

Det är otroligt vanligt, vi skulle kunna anmäla 15 000 brott

I statistiken går det inte att se vilka hatbrott som begås på nätet. Men under 2017 har totalt 175 anmälningar om hatbrott gjorts i Malmö. Ett har lett till åtal, Facebook-kommentaren vi just hörde, och ett ledde till att en person erkände sig skyldig och betalade ett bötesbelopp. 

De som upptäckte kommentaren i Peter Springare-gruppen är en organisation som heter Näthatsgranskaren. De är en grupp före detta poliser, systemutvecklare och akademiker som startat en verksamhet som går ut på att hitta hatbrott som begås på sociala medier.

Eftersom de vet hur polisen jobbar kan de ofta lämna över färdigutredda fall som polisen lätt kan ta över.

– Det är demokratihotande brott. Vi bestämde oss för att försöka lämna över det här till rättsväsendet istället för att gå i klinch med de här människorna, säger Johan, utredare på Näthatsgranskaren. De som jobbar på föreningen har valt att inte gå ut med hela sina namn.

Polisen helt beroende av tips

Johan och kollegorna på Näthatsgranskaren menar att det som händer när hatbrott på nätet får härja fritt är att det skapas en grogrund för vad de själva kallar radikalisering.

– Det leder till att de radikaliseras på nätet. Nu är det en liten del av de som vi anmäler som kan gå ut på gator och torg och begå våldsbrott, men chansen ökar med den här normaliseringen, säger Johan på Näthatsgranskaren. 

Polisen är helt beroende av tips från allmänheten och ideellt arbete från organisationer som Näthatsgranskaren för att kunna hitta de som begår brott. För att få kontroll över situationen skulle demokrati- och hatbrottsgruppen behöva mycket mer resurser, säger Katarina Aspegren. 

– Om vi är 3,5 utredare, då ska vi nog dubbla den siffran rätt så många gånger om vi ska hantera det här, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".