Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Skåne

Hoppas på snabbare hjälp för askträden

Publicerat måndag 23 oktober 2017 kl 05.55
Forskare: Finns en del hopp
(6:56 min)
Svampen som orsakar askskottsjuka.
1 av 2
Svampen som orsakar askskottsjuka. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Michelle Cleary, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.
2 av 2
Michelle Cleary, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

På SLU Skog i Alnarp har forskningen nyligen tagit ett steg framåt i arbetet mot den förödande askskottssjukan.

En ny teknik kanske kan snabba på arbetet med att välja ut plantor som bättre står emot sjukdomen.

Det var i början av 2000-talet som rapporterna först kom om vissna grenar på svenska askar, och man förstod att den fruktade askskottsjukan hade nått Sverige. Sjukdomen orsakas av en invasiv svamp, Hymneoscyphus fraxineus, som tros ha kommit till Europa från östra Asien via importerade plantor av dess ursprungliga värd, manchurisk ask.

- Sjukdomen är spridd över hela askens utbredningsområde i Sverige, säger Michelle Cleary, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap i Alnarp.

Det ger oss lite hopp, att vi kanske kan välja ut några av de träden, för att försöka odla fram en mer motståndskraftig population.

2010 blev asken rödlistad i Sverige, och sedan 2015 är den klassad som en starkt hotad art.

- Och det är inte bara problematiskt för asken som trädart, utan även för de många andra organismer som är beroende av askträd för sin överlevnad, säger Michelle Cleary.

Michelle Cleary är ändå försiktigt hoppfull om att det ska gå att rädda ett svenskt askbestånd. För bland alla askar så är det en liten andel träd, mellan en och fem procent, vars anlag står emot sjukdomen bättre.

- Så det ger oss lite hopp, att vi kanske kan välja ut några av de träden, för att försöka odla fram en mer motståndskraftig population, säger hon.

2013 drog forskarna igång en studie där de bland annat tog allmänheten till hjälp, och kartlade hundratals askträd som inte verkade bli lika sjuka av svampen. Forskarna har tagit skott av de träden, för att sedan forska vidare på plantorna.

I biotronen på Alnarp har Michelle Cleary i sommar haft en hel liten skog av små askträd, men de flesta har åkt iväg till sitt vinterviste. I ett av de gamla växthuset står några plantor kvar.

- De här plantorna ska användas i vissa experiment, säger hon.

Ett bekymmer i kampen för askträden är att forskningen tar tid, medan det är bråttom med räddningsaktionen. Det tar tid att välja ut träd, föröka dem, plantera dem, se hur de utvecklas, göra tester och nya urval.

Forskare på flera håll har därför sökt olika sätt att snabba på processen med att se vilka plantor som bär på motståndskraft, berättar Michelle Cleary. Ett exempel är att titta på generna på molekylär nivå, men i Alnarp har de i stället tittat på plantornas kemiska signaturer.

Tillsammans med kollegor i sex andra länder har forskarna på Alnarp tagit fram en teknik där de använder infraröd spektroskopi för att hitta kemiska markörer och en statistisk mätmetod, som kan visa om en trädplanta står emot sjukdomen bättre, eller inte. Tekniken är nu testad på olika platser, ålderstyper och växtförhållanden, berättar Michelle Cleary. Hon hoppas nu att tekniken ska kunna förfinas, så att den skulle bli bärbar, och användbar ute i fält.

- Så att vi kunde använda en handhållen spektrometer, gå upp i träden, och identifiera de kemiska signaturerna inom 5-10 minuter. Det skulle vara ett bra sätt att snabba på processen, säger hon.

Förhoppningen är att forskarna i slutändan ska kunna få fram en mer motståndskraftig askpopulation som kan planteras ut i till exempel skogar, parker och alléer, inte bara i Sverige utan i hela Europa.

- För även om asken bara utgör en knapp procent av den totala skogen i landet, så är det en värdefull art, säger Michelle Cleary.

Förutom sin betydelse för den biologiska mångfalden, har den både ett kulturellt värde och ett ekonomiskt, påpekar hon, och räknar upp exempel på föremål som tillverkas av askträ: golv, möbler och musikinstrument. Även klubborna i den irländska idrotten hurley tillverkas av askträ, lägger hon till.

Hur känns det då att som forskare arbeta för att hitta ett sätt att rädda asken?

- Där finns en stolthet, men även en känsla av att det är mycket som vilar på några forskares axlar, och forskningsfinansieringen är inte alltid så stabil, säger Michelle Cleary.

Men samtidigt som hon alltså hyser ett hopp om att det kanske kan gå att hitta ett sätt att få fram askträd som står emot svampen, så berättar hon att andra hot kan stå för dörren. En insekt, smaragdgrön asksmalpraktbagge, har orsakat stor skada bland askar i östra Nordamerika, berättar hon, och expanderar i västra Ryssland.

- Det är tufft att vara askträd i dessa dagar, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".