Kollaborativet gör scenkonst för döva och hörselskadade barn och vuxna döva
1 av 2
Kollaborativet gör scenkonst för döva och hörselskadade barn och vuxna döva Foto: Privat
Ellen Spens är projektledare och initiativtagare till scenkonstgruppen Kollaborativet
2 av 2
Ellen Spens är projektledare och initiativtagare till scenkonstgruppen Kollaborativet Foto: Moa Skimutis/SR
Malmö

Scenkonst för de yngsta i teckenspråkets universum

Ellen Spens: Det är ett fantastiskt språk. Som sätter igång många tankar hur språk fungerar
1:48 min

Kulturnytt har tidigare berättat om bristen på böcker på teckenspråk. I Malmö pågår just nu ett projekt som vill öka teckenspråkiga barn och ungas delaktighet i kulturlivet.

Det är scenkonstgruppen Kollaborativet som arbetar med föreställningen, - eller ett laboratorium som de vill kalla det - "Det som rör oss".

Tillsammans med teckenspråkiga barn och vuxna vill scenkonstgruppen utforska teckenspråkets universum.

Ellen Spens är projektledare och initiativtagare för Kollaborativet.
– Det är en blandning mellan föreställning, installation och laboratorium, berättar hon för Kulturnytt.

Föreställningen riktar sig till både döva/hörselskada och hörande barn. Tanken med produktionen är att bygga en plattform där barn kan mötas oavsett om man är döv eller hörande. Men på de döva barnens premisser.

– Vi hoppas att man blir väldigt nyfiken på svenskt teckenspråk. Men också att man får nya perspektiv på språk generellt och kroppen som kommunikationsbärare, säger Ellen Spens.

Det är ett fantastiskt språk och som sätter igång många tankar om hur språk fungerar.

Produktionen är den andra delen i Kollaborativets projekt: "När vi lyser för varandra", som syftar till att öka teckenspråkiga barn och ungas delaktighet i kulturlivet. Men även att sprida kunskap om teckenspråket och dess möjligheter.

– Det är ett fantastiskt språk och som sätter igång många tankar om hur språk fungerar. Bland hörande är min upplevelse att kunskapen är ganska liten.

Ofta får man höra att idéen att det är samma teckenspråk över hela världen och att det skulle vara ett konstruerat språk.

– Men det är ett levande språk som så många andra språk, säger Ellen Spens.

Fakta och historia om teckenspråk

Svenskt teckenspråk erkändes som språk så sent som 1981. Då var Sverige först i världen. Trots att språkets ställning stärkts genom språklagen 2009, har det fortfarande inte tilldelats helt likställd status som de övriga officiella minoritetsspråken.

Idag varnar flera forskare för att språkets framtid är oviss. Anledningen är att de teckenspråkiga miljöerna minskar till följd av att gruppen hörselskadade barn och döva barn med CI inte lär sig teckenspråk i samma utsträckning som tidigare, då många föräldrar tycks välja bort teckenspråk till förmån för talat språk.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".