Fyra ungdomar paddlar två kanoter.
En avgift på 50 kronor per uthyrd kanot ska återinvesteras för att göra kanotleden i Immeln-Raslången-Halen mer hållbar. Foto: Privat
Immeln

Avgift ska göra kanotleden mer hållbar

Kanotcentralen: Viktigt att sätta in åtgärder så att naturen inte slits ner
1:08 min

Kanotleden i Immeln-Raslången-Halen blir allt mer populär och det sliter på naturen. En avgift på 50 kronor per uthyrd kanot ska nu göra leden mer hållbar.

– Vi tycker det här är bra. Pengarna kommer oavkortat att återanvändas i sjösystemet till att förbättra servicen och förbättra kvalitén på befintliga lägerplatser men också göra nya lägerplatser, säger Jon Marin, delägare i Immelns kanotcentral.

Uppskattningsvis mellan 50-60 000 personer övernattar varje säsong någonstans längs kanotleden. Det visar en utredning som gjordes härom året.

Att kanotleden lockar allt fler turister belastar både naturen, men också befintliga rast- och lägerplatser med eldstäder, vindskydd och toaletter. Fler besökare slår dessutom läger på privat mark och gör ofta upp eld på platser som inte är iordningsställda.

– Det är fler och fler som är ute och paddlar. För att det inte ska bli ett problem med en sjö och en natur som inte är trevlig att vistas i är det bättre att sätta in preventiva åtgärder nu, säger Jon Marin.

Förra sommaren ökades tillsynen i sjösystemet genom att så kallade kanotvärdar anlitades. Kanotvärdarna patrullerade i sjösystemet dels för att hålla koll, men också för att informera besökarna om vad som gäller.

– Det fungerade jättebra. Det enda dåliga med det var att det inte var tillräckligt många timmar för kanotvärden ute i sjön. Nästa sommar kommer det att läggas fler timmar, säger Jon Marin.

– Det behövs bättre tillsyn så att folk gör rätt när de är ute. Vi upplever ofta när folk gör fel så är det inte för att de vill det utan för att de inte vet bättre. Då är det bra att ha en kanotvärd som kommer förbi och hjälper till så att det blir rätt, fortsätter han.

Antalet bränder på öarna i Immeln har de senaste åren också ökat på grund av det ökande antalet besökare. Även här finns nu förslag på en lösning som kan motverka den utvecklingen.

– Vi har tagit fram förslag på olika eldstäder som är lätta att sätta upp och lätta att flytta på. De kommer minska risken för skogsbrand med många procent. Just nu har vi dialog med markägarna om vilka öar vi kan sätta upp provexemplar som vi kan testa och utvärdera innan vi sätter upp på fler öar, säger Jon Marin.

Enligt Jan Carlsson, kultur- och fritidschef i Östra Göinge kommun, väntas den nya så kallade serviceavgiften generera mellan 100 000 och 300 000 kronor varje år. Det är alltså pengar som ska återinvesteras i kanotleden.

Hur hanterar ni de som kommer med egen kanot?

– Det här är en serviceavgift för de som vill nyttja den kommunala servicen med eldstäder och så vidare. Det kommer vi att informera om på olika sätt och att man kan betala via exempelvis Swish. Dessutom kommer det vara en del tillsyn och kontroll, säger Jan Carlsson.

Kommunstyrelsen i Östra Göinge tar beslut om avgiften vid sitt sammanträde på onsdag. Slutgiltigt beslut tas i fullmäktige senare i december. Blir det klartecken införs avgiften till nästa säsong.

I Olofströms kommun finns redan en serviceavgift sedan flera år. Nu är det alltså Östra Göinges tur och planen är att även Kristianstads kommun hakar på kommande år.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".