Protesten riktades mot Donald Trumps besked om att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.
1 av 3
Den antisemitiska demonstrationen i fredags efter USA:s president, Donald Trumps besked att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Foto: Revend Shexo/Sveriges Radio
En israelisk flagga hänger i ett krossat fönster. Foto: Johan Nilsson / TT
2 av 3
Sönderslagen ruta och misshandel var misstänkt hatbrott i Malmö år 2014. Foto: Johan Nilsson / TT
Andreas Schönström (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för säkerhetsfrågor.
3 av 3
Andreas Schönström (S), kommunalråd i Malmö med ansvar för säkerhetsfrågor. Foto: Dimitri Lennartsson/Sveriges Radio
Malmö

Trots alla projekt – antisemitism i Malmö slår till igen

4:52 min

Hot och våld mot Malmös judar är inget nytt. Genom åren har Malmö stad satt in allt från skolnätverk och språkcaféer till workshops och utbildningar för att motverka antisemitismen. Dock vet man inte om det har gett något resultat.

"Vi har utlyst intifada från Malmö. Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna."

Det skanderades på en demonstration som verkade vara utan arrangör med cirka 200 deltagare på Möllevångstorget i centrala Malmö för knappt en vecka sedan. Efter det har det kastats brandbomber mot judiska kapellet och församlingen har blivit bombhotad.

Det här är inte första gången. P4 Malmöhus har tidigare rapporterat om judars utsatthet i Malmö, ofta ökar den och blir mer synlig när det är oroligt i Israel och Mellanöstern. Antisemitismen har gett staden dåligt rykte inte bara bland svenska judar utan också internationellt.

År 2015, efter mordet på en judisk vakt utanför en synagoga i Köpenhamn, var dåvarande amerikanske presidentens särskilda sändebud mot antisemitism i Malmö. Ira Forman kunde konstatera att den nuvarande kommunledningen i Malmö ändrat sitt språkbruk kring de här frågorna.

Forman syftade på Ilmar Reepalu, före detta socialdemokratisk ordförande för kommunstyrelsen i Malmö, som kritiserades för ett antisemitiskt språkbruk av det tidigare sändebudet Hannah Rosenthal 2012.

Åren har gått och Malmö stad har lagt pengar på ett 15-tal både tillfälliga projekt och mer långsiktiga insatser för att förebygga och bekämpa antisemitismen.

Det har anordnats elevresor till koncentrationsläger i Polen, utbildningar i samarbete med Svenska kommittén mot antisemitism, utställningar om Förintelsen och olika plattformar där judiska och muslimska representanter kunnat samtala.

I vissa projekt har man utvärderat hur många som nåtts av budskapet men inte om de gett något resultat. 

– Jag tror inte vi kan mäta detta i kvantiteter. Vi måste hela tiden oavsett var det är någonstans motverka antisemitism och rasism. Vi kan inte säga att nu är vi färdiga, eller nu har vi lyckats och omvänt så här många från en antisemitisk världsbild, säger Andreas Schönström (S), kommunalråd med ansvar för trygghet och säkerhet i Malmö.

De senaste åren har det beslutats om att hundratals lärare ska utbildas om antisemitism och en imam ska tillsammans med en rabbin besöka skolor och prata om de här problemen.

Finns det någon risk att man inte når ut genom att sikta fel?

– Risken finns så klart att man inte når ut till alla. Jag tror att vi har en väldigt bra mötesplats i just skolor och föreningsliv och där tror jag att man når ganska många, säger Andreas Schönström.

Trots alla de här insatserna så hade vi de här händelserna under helgen med demonstrationen och brandbomberna. Hur kan det vara att det här upprepas igen för det är inte första gången det sker.

– Antisemitismen i Malmö och i Sverige har ändrat karaktär på så sätt att från början var antisemitismen nästan helt och hållet från dem som var högerextrema.

– Nu är det många människor som har sina rötter i Mellanöstern och den konflikten där nere som ger uttryck för de här åsikterna.

– Vi måste hela tiden ta ställning på samma sätt men vi måste attackera problemet på andra sätt än vad vi har gjort tidigare, fortsätter han.

Det du säger att den har ändrat sitt uttryck och kommer från människor med rötter i Mellanöstern, ni har ju känt till det innan. Borde ni inte ha kommit på ett bättre sätt redan nu att angripa det här?

– Jag tror att vi alla försöker hela tiden utveckla metoderna för hur man ska göra detta bäst. Men det som är väldigt viktigt är att vi i kommunen inte försöker ge alla svar utan att judiska församlingen och muslimska församlingar får vara med och ge de svaren på hur det här kan göras bäst. Det är så vi har jobbat de senaste åren, i dialog med judiska församlingen framför allt och en del muslimska församlingar, säger Schönström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista