Andreas och Marie
1 av 2
Robotarna har köpts in av förskolor runt om i landet. Nu ska en projektgrupp, där bland annat Marie Fridberg och Andreas Redfors ingår, ta fram exempel på hur de söta robotarna kan användas för att lära ut naturvetenskap. Foto: Dzenet Alisehovic/Sveriges Radio
Små skalbaggeliknande leksaksrobotar
2 av 2
Robotarna som används har fått olika namn: Albert Einstein, Maria Montessori och Nils Bohr, bland annat. Foto: Dzenet Alisehovic/Sveriges Radio
Kristianstad

Robotar i förskolan ska lära barn om naturvetenskap

Andreas Redfors: I tonåren kan det vara sådär med intresset av naturvetenskap
3:55 min

Till sommaren träder en uppdaterad läroplan i kraft som handlar om hur skolorna ska stärka elevernas digitala kompetens. På Högskolan Kristianstad arbetar man redan med hur robotar kan användas på förskolorna.

Det handlar om ett EU-projekt kallat botSTEM (Science, Technology, Engineering, Mathematics) där Högskolan Kristianstad har samarbetspartners i Spanien, Italien och Cypern och där syftet är att undersöka hur programmering kan användas i undervisningen av ämnen som kemi, fysisk och matematik.

– Programmering är på gång in i förskolans läroplan som håller på att skrivas om nu. Vad innebär då det för undervisningen? Där är det nu stora frågetecken. Vad menar vi med programmering, framför allt ur ett förskoleperspektiv - det är det vi kommer att rota i genom projektet, säger Marie Fridberg, universitetslektor i naturvetenskapernas didaktik och en av de tre projektdeltagarna från Högskolan Kristianstad.

Barn i tidigare åldrar är mer intresserade och nyfikna, därför ser vi en stor potential med att initiera det tidigare.

Projektgruppen fokuserar på att använda små skalbaggeliknande robotar som många förskolor har köpt in sedan tidigare. Detta för att använda sig av material som redan finns hos lärarna. Den låga åldern på barnen är inget hinder när det kommer till programmering, enligt Andreas Redfors, professor i fysik.

– Barnen hänger med och har inte problem med att få en ny vokabulär och att man benämner saker med orden som vi använder inom de här ämnena. Sekventiellt tänkande, problemlösning och att tänka utanför boxen är något som barn är bäst på, säger Andreas Redfors, professor i fysik.

Enligt Andreas Redfors kan det vara sent att utveckla ett intresse för ämnen som fysik och kemi först i tonåren.

– Barn i tidigare åldrar är mer intresserade och nyfikna, därför ser vi en stor potential med att initiera det tidigare, säger han.

Projektet håller på fram till år 2020 och under den tiden är tanken att informationen som samlas in ska sättas ihop till färdiga paket i en stor databas med aktiviteter som lärare kan använda sig av för att lära ut specifika delar ur ett ämne.

Vad för aktiviteter det blir med de små robotarna i Kristianstad återstår att se.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".