Thomas Lindblad med en samling plastskålar.
1 av 2
Thomas Lindblad med en samling plastskålar. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio
Staffan Bengtsson och Pia Staël von Holstein med en tekanna, formgiven av Ulrica Hydman Vallien.
2 av 2
Staffan Bengtsson och Pia Staël von Holstein med en tekanna, formgiven av Ulrica Hydman Vallien. Foto: Malin Thelin/Sveriges Radio

Visar omtyckta bruksföremål och älskade tekannor

5:54 min

Design för folkhemmet och Älskade tekanna är två nya utställningar på Österlens museum.

Thomas Lindblad har under många år samlat in bruksföremål som tillverkades i Sverige under folkhemmets tid, formgivna med funktionen i fokus. 

Det var ett slags socialt projekt, att man skulle ha bra föremål, som var välgjorda, höll länge och gjorde hemarbetet lättare och mindre slitsamt.

Det är välkända föremål som fyller utställningsrummet - som plastskålar, hushållsassistenter, dammsugare och kastruller, som visas under titeln "Design för folkhemmet". 

- Det var väldigt många företag och designers som gjorde utmärkta bruksföremål för svenska hem. Det var ett slags socialt projekt, att man skulle ha bra föremål, som var välgjorda, höll länge och gjorde hemarbetet lättare och mindre slitsamt, säger han. 

Han berättar att det var många som var involverade i tillkomsten av produkterna - husmorsorganisationer, provkök, Hemmets forskningsinstitut - som lade ner stor tankemöda och gjorde praktiska experiment för att ta fram bra bruksföremål, och att det togs på stort allvar. 

- Jag brukar säga det att man recenserade en ny kastrull i Dagens Nyheter, så var läget och det är väldigt intressant. Idag ägnar man knappast någon uppmärksamhet åt sådana saker, säger han.

Kannans alla svåra moment: att göra en kropp, att sätta på en pip, att göra ett lock och en hänkel - och ändå ha en form som ska leva länge.

I ett angränsande rum visar Pia Staël von Holstein och Staffan Bengtsson sin samling av tekannor, under titeln "Älskade tekanna". 

- Det som vi brinner för är att förena konst, skulptur, form och användbarhet, säger hon. 

Fast det är inte alla tekannor i samlingen som är så ändamålsenliga. 

- En del av dessa tekannor saknar helt användbarhet, kan jag ju säga, säger Pia Staël von Holstein. 

Deras samlande började för några år sedan, med en tekanna gjord av formgivaren Elna-Karin Helgesson som de såg på Tjörnedala, berättar Staffan Bengtsson. 

- En liten vit kanna med en harpalt på locket, säger han. 

Nu har de kommit upp i 57 kannor. Det är flera svenska formgivare som finns representerade på utställningen, som de berättar att de tillägnar Ulrica Hydman Vallien, som nyligen gick bort. Hon har formgett Staffan Bengtssons favoritkanna. 

- Den är från gränsen mellan 60- och 70-tal, med hennes klassiska figurer - ormar, råttor och möss och kärlek, säger han. 

Signe Persson-Melin har också formgivit flera kannor på utställningen. 

- Hon om någon har ju arbetat länge med tekannan som bruksföremål, att den inte ska droppa för mycket. Kannans alla svåra moment: att göra en kropp, att sätta på en pip, att göra ett lock och en hänkel - och ändå ha en form som ska leva länge, säger Pia Staël von Holstein.

 

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".