1 av 5
Kyytti! Kuva: Sveriges Radio.
2 av 5
Kuva: Ida Brännström / Sveriges Radio.
3 av 5
Kuva: Sveriges Radio.
4 av 5
Bamby talot oon tämän näkösiä. Kuva: Ida Brännström / Sveriges Radio.
5 av 5
Kylän ainoa kauppa. Kuva: Ida Brännström / Sveriges Radio.
Gränslöst

Isuleerattuja kansoja löytyy vaaristossa Pohjoisthaimaassa / Isolerat bergsfolk finns i norra Thailand

10 min

Thaimaassa oon monta eri minuriteettiä, ja monet näistä oon kansoja vaaristossa. Lahukansa oon yks näistä. Net asuvat Pohjoisthaimaassa, aivan Burman rajan likelä. Elämä oon aika isuleerattu ulkomailmasta. Vaaramaisemhaan oon useasti vaikea päästä piililä. Kaikhiin kylhiin ei ees ole piiliteitä, niin elefanttikyytti saapii kelvata.

Vaaramaisemassa assuu ryhmiä jossa oon suunile 150-200 henkeä jokkhaisessa. Talot on rakenetty bambystä, joka saattaa ollu vähän kylmä nyt ko Thaimaassa oon olla erikoisen kylmät ilmat.

Rahala ei ole oiekata arvoa kylissä, siksiko sielä enniiten vaihetethaan kampheita ja ruokaa toisitten kans. Ja silloin tällöin net lähtevät kaupunkhiin jos oon pakko ostaa ruokaa eli vaatheita. Mutta ko net lähtevät kylästä rahhaa alkaa varsin kuluhmaan, jota ei ole tuhlattavaksi.

Työksi net oon riisi kentilä jota niilä oon vaaroitten seurassa. Kylissä net käyttävät enniiten ommaa kieltä toisitten kans, mutta suuriin osa ossaa kans thaikieltä.

ida.brannstrom@sverigesradio.se

Instragram, Facebook & Twitter: @granslost

I Thailand finns det gott om olika minoriteter och många av de är bergsfolk. Lahufolket är ett exempel, och de bor i norra Thailand, alldeles vid gränsen till Burma. Här är livet väldigt isolerat från omvärlden eftersom det ofta är komplicerat att ta sig dit eftersom det inte finns bilvägar till alla byar, så elefantskjuts är ett alternativ.

I bergsbyarna bor cirka 150-200 personer i vardera by. Husen är i de flesta fall byggda av bambu, vilken kan vara lite kallt nu eftersom det varit ovanligt kallt i norra Thailand just nu.

Pengar har inget direkt värde i bergen, där är det viktigare att ha varor att byta. Ibland lämnar de byn och besöker samhällena i närheten, men då går det oftast bara pengar, så många undviker det.

Risodlingarna är för många det enda sättet att få in pengar. Oftast pratar de sitt eget språk med varandra, men de flesta kan också thailändska.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista