1 av 14
2 av 14
3 av 14
4 av 14
5 av 14
6 av 14
7 av 14
8 av 14
9 av 14
10 av 14
11 av 14
12 av 14
13 av 14
14 av 14

Lyssnarnas bilder till Naturpanelen 10 januari

Här finns några av de bilder lyssnare skickade in till Naturmorgon inför Naturpanelen den 10 januari 2009. Alla frågor hann vi inte med att avhandla i programmet - men här finner ni Naturpanelens svar också på dem!

Bild 1: Kan Ni hjälpa oss att få veta vad detta är för ett kryp? I somras har vi blivit bitna vid ett flertal tillfällen av detta lilla monster ute i vår trädgård. Man känner att det sticker till och får då ett litet märke på huden. Efter någon dag uppstår en ihållande klåda,som varar några dygn. Är det en fågelloppa, eller vad? Som Ni ser är det en liten rackare om man jämför med korsordsrutan.

Inger och Armin Braun

Dave Karlsson svarar:
Exakt vilken art det är frågan om här går inte att avgöra på den här bilden. Men att det rör sig om en skinnbaggenymf står utom allt tvivel. Troligtvis är det en Lygaeidae (fröskinnbagge) även om Reduvidae (rovskinnbaggar) är än mer kända för att kunna ge smärtsamma stick med sin kraftiga sugsnabel (rostrum).
  Vanligtvis suger fröskinnbaggarna på fröer (så som det svenska familjenamnet antyder), men några få arter suger saften ur andra småkryp och t.o.m. däggdjur. Hur kraftig reaktion man får av ett bett är helt beroende på hur känslig man är mot detta. Alla vet ju hur mycket det kan skilja från person till person i hur man reagera på myggbett och getingstick mm och det är precis detsamma med skinnbaggebett.
  I tropikerna finns det stora rovskinnbaggar (flera cm långa!) som lever på blod från varmblodiga djur. Dessa insekter ger mycket smärtsamma bett som dessutom kan vara mycket giftiga!

Bild 2a och 2b: Såg den här i Lillagärde naturreservat i Blekinge i juni förra året. När jag närmade mig och den kände sig hotad så pressade den ut de vita dropparna för att dra in dem igen när jag backade lite. Vad är det för något?
Toby Hillmalm

Dave Karlsson svarar:
Vilka fina och roliga bilder! Det är en larv av skalbaggsfamiljen Chrysomelidae (bladbagge). Den försvarar sig med att pressa ut illalutande och illasmakande vätskor som är mer eller mindre giftiga. Även nyckelpigelarver försvarar sig på samma sätt.

Bild 3: På isen som nu täcker vår damm har ett tunt snölager fallit och där hittade jag idag spår efter små trampdynor men vi inte kan lista ut vad det är för djur som har lämnat dem efter sig. Kan det vara en vattennäbbmus? Vi lutar oss nu mot Naturmorgon som en vishetens outtömliga källa. 

Göran och Lili-Ann Sjöberg, Velanda i Trollhättan

Panelen gissar att det helt enkelt är en katt!

Bild 4: Kan Ni förklara vad det är som händer på dessa grenar. Vi hittade dem i Brösarp på vår promenad. Det var någon minusgrad men snöfritt. På några få grenar fanns dessa ”frostskägg”. De var inte av typ snökrstaller utan det liknade mer långa fibrer av frost och kändes mjuka när men tog på dem. 
  Hur bildes dessa och varför på ett mycket begränsat antal grenar?

Ola, Agneta och Livia Aronsson

(flera andra lyssnare har gjort samma iakttagelse)

Lennart Engstrand svarar:
Luddet på pinnen har bildats genom påverkan av bakterier som lever på pinnen och som gör att fryspunkten för vatten höjs några grader. Bakterierna hör förstås till de kyltåliga och sådant ludd bildas bara när utetemperaturen är runt noll. Själva luddet är alltså mjuka snökristaller.
  Sådana här bakterier kan användas för att frysa glass, som då blir mjuk och behaglig. De finns också i atmosfären, där de är kondensationskärnor för snö och regn.

Bild 5: Denna orm (snok?) såg vi simmande längs strandkanten (Kalmarsund) på Lövö Mönsterås kommun sommaren 2008. Fråga: Varför denna förföriska ögonfärg?

Fotograf Axel Bosson, 9 år
genom Gunvi Johansson, Oskarshamn.

Dave Karlsson svarar:
Det är en snok som ska ömsa skinn. När det är dags att ömsa pressar ormar in vätska mellan ögat och ömskinnet för att det inte ska fastna en rest av det gamla skinnet över ögat, vilket ju skulle leda till att den blev blind. Men under en tre-fyra dagar som hela ömsningsproceduren tar, så får ormarna grå-blå ögon och de ser under dessa dagar mycket dåligt.

Bild 6: I säckar med fågelfrö (solrosfrö) har jag hittat små ca 8 mm långa bönor. Efter förra vintern sådde jag dessa i krukor inomhus i slutet av mars. De planteras sedan ut och jag väntar på de vackra blommorna. Men icke, utan synliga blommor kommer ”bönbaljor”. Jag krukar upp en planta - tar den in på altanen så att jag har den under uppsikt och då får jag till sist se något som betraktat med lupp ser ut som den förväntade ärt-bönblomman. På bilden strax under ”2 cm”. Blommans segel är väl ca. 1 mm. Större blommor blev det inte. Har tittat i de flora/växtböcker jag har men inget resultat. Även i de säckar solrosfrö jag köpt till denna vinter finns ”bönorna” med.

Kurt Svanberg, Norberg

Lennart Engstrand svarar:
Man ser inte tillräckligt mycket för att säkert säga vilken art det är. Små bönor i fröblandningar kan mycket väl vara mungböna eller urdböna, två arter som odlas mycket i Asien och som dyker upp som ogräs. Växten på bilden är ännu inte fullt utvecklad.

Bild 7: I veckan var jag ute och arbetade i en betesmark i norra Småland och hittade en underlig kotte på marken. Innanför alla kottfjäll fanns fullt med vad jag misstänker är intorkade insektsägg. Kan detta stämma, och vilken insekt rör det sig i så fall om? De var gulbruna och ca 1 mm stora. Jag har aldrig sett något liknande, och skulle bli tacksam om Ni kan hitta lösningen på detta mysterium!

Henrik Sandberg, Jönköping

Dave Karlsson svarar:
Jag är lite osäker på vad detta kan vara, men en avancerad gissning är att det är bladlöss som samlat ihop sig inför övervintringen. Jag har sett liknande ansamlingar på trädrötter.

Bild 8. På en cykeltur en tidig morgon i Katrineholmstrakten plockade jag upp en tom ölburk efter dikeskanten som inte alls var tom. När jag tömde den visade det sig att den var full med skalbaggar, närmare ett hundratal. Jag undrar vad det är för skalbaggar och hur kommer det sig att så många söker sitt tillhåll i en tom ölburk.

Martin Hansen, Sundsvall

Dave Karlsson svarar:
Föredömligt Martin, att plocka upp ölburken. Skräp som vi slänger i naturen kan inte bara skräpa ner och förfula vår omgivning, utan kan också fungera som veritabla insektsfällor, ffa om de har innehållit sötsaker eller annat gott.

Bild 9: På Kinnekulle i slutet av maj i år fann vi denna underliga utväxt på en trädstam. Ser ut som skum men är hård i konsistensen då man tar på den. Skadar den trädet?

Einar Andersson och Agneta Hilding

Lennart Engstrand svarar:
Svampen som väller ut ur trädet är svavelticka. Bilden är tagen i maj, så svampkroppen är ännu ung. Längre fram på sommaren bildar den sannolikt konsollika fruktkroppar, vanligen många arrangerade i rad upp och ner. Svaveltickans fruktkroppar är ettåriga och vid denna tid på året har de mer eller mindre smulats sönder och ligger som vita, korklika bitar under trädet. Svampen i sig är emellertid mångårig och kommer att smitta hela trädet. Den förorsakar brunröta i veden och angriper nästan bara lövträd.

Bild 10: Den här räven låg i skogen. Kan det vara lodjur eller kanske varg som har rivit den? Vi har lodjur och varg inte långt härifrån jag bor i Fornaboda utanför Lindesberg.

Kerstin Folkesson

Bild 11: Hej Naturmorgon! Bifogar foto på en växt som jag gärna vill veta något om. Har vuxit från frö tagit på Teneriffa för 5-6 år sedan.

Eva Aulin

 

Lennart Engstrand svarar:
Johannesbrödträd. Växten känns lätt igen på de parbladiga bladen med ganska hårda småblad. Den är ett ärtväxtträd som förkommer i medelhavsområdet och har odlats i flera tusen år. Arten kan odlas på sådana torra marker att inte ens olivträd kan växa där. Den har upp till 25 cm långa baljor. De är brunsvara vid mognaden och har tjocka, porösa lister runt om. De öppnar sig inte själv när de är mogna. Fröna väger 0,2 g (inte alltid helt sant), vilket definitionsmässigt är en karat vid vägning av ädla stenar. Frukterna är ätbara men smakar illa. De är surrogat för kakao i hälsokostbutiker. Johannes döparen överlevde i öknen tack vare johannesbrödträd och gräshoppor. Växten kallas ofta carob.

Bild 12: Detta hände  i närheten av Katrineholm en februari månad. När min tjej och jag var ute på en skogspromenad såg vi denna spindel som kröp på snön. Min tjej petade på den med en pinne och den stack iväg med en jädrans hastighet men jag hann att filma den och nu undrar jag vad kan det vara för spindel? Den hade inte någo märke på kroppen och den var kolsvart och det var inte någon korsspindel.

Martin Hansen

Dave Karlsson svarar:
Jag vet inte exakt vad det är för spindelart, mer än att det är en hane av en jaktspindel av något slag. Att det är en hane syns på de stora klubborna på palperna som tex vargspindlar knackar med på torra löv för att locka till sig honor och hålla konkurrerande hanar på avstånd. Att de kan vara ute och röra sig så snabbt som de faktiskt kan göra trots att det är vinter och kallt beror på att det har en förhållandevis hög sockerhalt i sin kroppsvätska. Dessutom utnyttjar den mikroklimatet just ovanför snöns yta, där det pga värmereflektioner är lite varmare än längre upp i luften.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".