1 av 2
Ett bibatteri kan bestå av en träkloss med borrade hål. Foto: David Fogelberg
2 av 2
Ett hundratal 6mm-hål blir som ett höghus för bin. Foto: David Fogelberg

Bygg ett bibatteri!

Det är inte bara fåglar som har glädje av holkar, även bin kan ha nytta av bostäder.

En trädgård blir mycket trevligare med blommor och fruktträd, men för att växtligheten ska sprudla behövs insekter. Bin är duktiga pollinatörer, och med ganska enkla medel kan man hjälpa dem på traven.

Många solitära bi-arter behöver hål där deras larver kan utvecklas. Under sommaren letar honan upp ett lämpligt hål, där hon gör i ordning en sorts kombinerad barnkammare och skafferi.

Längst in i hålet lägger hon en klump näringsrikt pollen, därefter ett ägg, så en ny klump pollen och ett nytt ägg tills hålet är fyllt. Därefter murar honan igen hålet med lera, och så småningom utvecklas larverna och kryper ut som nykläckta bin.

Vill man så kan man tillverka ett så kallat batteri eller holk till bina. En enkel metod är att helt enkelt borra en massa hål i en träkloss. 5-8 mm är en lämplig dimension för hålen, och djupet kan vara cirka 7-10 cm. Borra gärna många hål tätt intill varandra.

Bin utnyttjar också ihåliga växter, till exempel vassrör. En variant är alltså att montera upp en bunt avskurna, torra vasstrån horisontellt under till exempel ett tak.

Såhär skriver David Fogelberg, som brukar bygga bibatterier:

Hej!

För flera år sedan satte jag upp bibatterier, bra namn jag har kallat dem biholkar.

Det resulterade i att vi fick en hel koloni solitära bin, några olika arter bland annat rött murarbi. Efter ett tag parasiterades dessa av steklar som lade ägg i barnkamrarna. Senare upptäckte även den större hackspetten att det var ett bra matställe så han satte sig och knackade bort lerproppen och stack in sin tunga och drog ut larverna som fanns där.

Det är väldigt trevligt med den här kolonin vid husknuten, under soliga sommardagar kan det surra som från en hel bikupa (vilket det också är)

Jag rekommenderar alla att sätta upp minst en sådan. Jag har borrat ett hundratal hål 6 mm i en ekbit men det går lka bra mes en rulle wellpapp som rullats hårt och skyddas mot regn.

Hälsningar David Fogelberg
Västerum, Valdemarsvik

En annan bivänlig lyssnare, Thony Elowsson, skriver såhär:

Hönsnät fungerar säkert som skydd mot de större hackspettarterna och andra fåglar i samma storlek men väljer man det mer finmaskiga kycklingnätet får man även ett skydd mot alla insektsätande småfåglar som lätt kan ta det unga biet precis när det gjort hål i lerpluggen och kryper ut.

Jag tycker mej ha iakttagit att tidigt lagda biägg kan bli till färdiga bin redan samma sommar medan de sent lagda övervintrar.

När en murarbihona lagt sina ägg i och med lera murat igen ett t ex 7 mm hål som jag borrat i en ekstock, blir hålet i lerpluggen som det nya biet gräver sej ut genom endast c:a 3mm. I ett fågelplundrat hål är lerpluggen demolerad på ett helt annat sätt.

Det händer även att murarbin och -getingar stjäl lera ur varandras pluggar. De får då oftast mjukt rundade urgröpningar.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".