Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.

Lyssnarna & vinterfåglarna

1 av 8
Fågelmatning. Lyssnarfoto: Patrik Magnusson.
2 av 8
Regnskydd för fågelautomaten. Lyssnarfoto: Birgitta Bahrke.
3 av 8
Koltrast kalasar på äpplen. Lyssnarfoto: Patrik Magnusson.
4 av 8
Även fågelskådare behöver matas. Lyssnarfoto: Ewert Nilsson.
5 av 8
Koltrast och äpple. Lyssnarfoto: Ewert Nilsson.
6 av 8
Björktrast och äpple. Lyssnarfoto: Ewert Nilsson.
7 av 8
Grönsiska vid fågelmataren. Lyssnarfoto: Ewert Nilsson.
8 av 8
Så här kan det se ut med 50 bergfinkar på besök - direktmatade på marken. Lyssnarfoto: Aina Thörnqvist.

Naturmorgons lyssnare har hört av sig och berättat hur ni förhåller er till vinterfåglarna och om ni matar dem och hur. Från flera håll av världen!

Birgitta Bahrke i Saltsjö-Duvnäs tycker att det kan bli problem i fröautomater med cylindriska nätbehållare. Om det regnar samlas det fukt i skålen och hålen täpps igen, skriver hon. "Jag tog en vanlig grön murarhink och borrade hål mitt i bottnen. Sedan använder jag hinken som tak i stället för den medföljande metallplatta! (Jag trär alltså metallstången genom hålet i hinken och skruvar sedan på hållaren med upphängningsringen). Nu kan det regna hur mycket som helst utan att fröna på ätbordet blir blöta". Hon har också skickat med en bild.

Ewert Nilsson i Hörby har skickat många bilder på koltrastar som glufsar äpplen och också på fågelskådare som också behöver mat...

Siv i Västerås har hängt upp rör som fylls på med jordnötter i sitt äppelträd, och också ett par hållare med talgbollar. Till radhusträdgården kommer det dagligen energiska tofsmesar och vid några tillfällen stjärtmesar.

Helena Heyman i Tunby Österlen skriver att hon inte kan minnas att hon tidigare sett så många individer samtidigt vid sin matning, men så bjuder hon också på både mycket och varierande kost i år. "Förutom de vanliga fröna och nötterna och talgbollarna serverar jag också margarinbitar i spiralkorgar och på fågelbordet äpplen, spagetti, couscous och brödsmulor som rödhaken klarar med sin tunna näbb. Jag har redan skickat in till SOF 18 arter, cirka 140 individer", skrev hon på fredagen. "Förutom de vanliga mesarna, finkarna och sparvarna tittar jag särskilt gärna på de nio kraftiga stenknäckarna." "Men vackrast mot den vita snön är ändå den ensamma domherrehannen med sitt röda bröst".

På Naturmorgons facebooksida fick vi in berättelser om fågelmatning från andra håll av världen. Sven Berg berättar att han under 20 år i München matade med allt möjligt, "men bäst av hampafrön som gillades av alla, men mest av små flockar med grönfinkar." Fåglarna brukade försvinna i december men kom åter i januari. Kjell Blomgren berättar om att man i Kalifornien sätter ut nektarautomater till kolibrierna. Sop Fagerhult i Canberra i Australien säger att det inte är så vanligt med fågelbord där. Främst för att kakaduorna, som gärna kommer i flock, kan vara "riktiga plundrare och busar. De roar sig ofta med att klippa av mina penséer vid roten och lämnar dem sedan att dö." Likväl tycker Sop Fagerhult att de är oerhört vackra med sin stora gula kam. Han matar mest med majs och har ett fågelbad som fågelbord. Först kommer de australiska skatorna och ger ifrån sig sin "jublande, bubblande sång", sedan kommer kakaduorna, galorna, korparna och till slut duvorna. "Ordning och reda. Samma procedur varje dag. Den vackra kungspapegojan, klart grön och röd, kommer också ofta och hälsar på i trädgården, men nonchalerar fågebordet, tyvärr." Håkan Steen berättar om en helt annan sorts fågelmatning: "När man fiskar i norra Norge slänger man upp småfisken i luften och så kommer det en havsörn och tar den".

Bo Svensson från Finspång minns från sin uppväxt i Hamneda hur bönderna körde med häst och vagn till kvarn. "Mycket mat för sparvar och finkar." Och så konstaterar han också att det är andra tider nu.

Aina Törnqvist menar att det räcker med ett lock till en plasthink och en tom pepparkaksburk för att göra en fågelmatare. Hon har också skickat en bild på bergfinkar som äter direkt från marken.

Monica Mc i Saltsjöbaden tycker att det var intressant att höra om östgöten som sprider ut fågelmaten på marken - förutsättningen är väl att man har mycket gott om plats! "Jag skulle vilja veta vilket fett som är bäst, animaliskt eller vegetabiliskt? Jag kletar margarin i blomkrukor varje dag, blåmesar och alla hackspettar och även koltrastar älskar det. Är ister bättre? Dessutom har jag tre grunda, stora plastfat som jag fyller med varmt vatten flera gånger om dagen - fåglarna älskar det! Talgbollar kan man köra i mikron så att de blir mjuka, annars är de som betong! För övrigt, finns det argsintare fåglar än koltrastar? Mina slåss för jämnan, hanarna efter principen Vi först, kvinnor och barn sist! Eftersom jag matar fåglar så är det ju även skafferi för rovfåglar, en stor duvhökshona och en liten elegant sparvhök brukar ta sig en runda ibland. Man märker det för att det blir fullständigt kemiskt fritt från allt vad fåglar heter och alldeles tyst! Det tar ett tag innan faran är över och de första som kommer fram är förstås blåmesar!"

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".