Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Tar upp alla aspekter av naturen, från njutning till forskning.
Vattenfolket i Indonesien och Filipinerna är skickliga fridykare. Forskaren Erika Schagatay har gjort jämförande dyk med dem.
1 av 5
Vattenfolket i Indonesien och Filipinerna är skickliga fridykare. Forskaren Erika Schagatay har gjort jämförande dyk med dem.
Fjälltagellav.
2 av 5
Fjälltagellav. Foto Joacim Lindwall / Sveriges radio
Nicklas Gustavsson undersöker Fjälltagellaven.
3 av 5
Nicklas Gustavsson undersöker Fjälltagellaven. Foto Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Nicklas Gustavsson
4 av 5
Nicklas Gustavsson. Foto Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Barbro och Lennart Risberg.
5 av 5
Barbro och Lennart Risberg. Foto Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Lördag 5 mars 2016

Testa hög höjd och bråddjup – och en lav som relikt från annan tid

Fjälltagellaven vill helst ha mycket plats omkring sig, och sol. Därför växer den gärna i fjällen på soliga platser. Men den finns också i skoglandet som relikter från en annan tid. Följ med den spännande resan från istiden till nutid på berget Klocksberg i Gästrikland. Ett berg som för 10.000 år sedan steg ur havet.

Fältreporter Lena Näslund ska utforska människans gränser - på höga höjder, i vattnet, och i kyla.

Vi hälsar på Erika Schagatays forskargrupp i dyk- och höjdlabben på Mittuniversitetet i Östersund. Nyligen gjorde hon en forskningsresa till vattenfolket i Indonesien, som hon besökte första gången för snart trettio år sedan. De är specialister på fridykning och hämtar all sin mat ur havet. Hon studerar vad som gör att de kan arbeta så bra under vattnet och hur deras lungor fungerar när de gör upprepade dyk i flera timma. Erika är själv en duktig fridykare men kan bara hålla deras tempo i ungefär tio minuter. ”Lungorna är en känslig del när man fridyker, de måste tåla att komprimeras av vattendjupet, något som hos tävlingsdykare som dyker djupt kan orsaka skador.” Erikas grupp studerar bland annat hur vi fungerar jämfört med andra dykande däggdjur, t ex delfiner.

En annan viktig forskningsinriktning är hur vi människor klarar hög höjd. Under morgonen ska vi med hjälp av en simulator kliva in på höjden för Everest Base Camp - 5300 m och även undersöka om en fältreporter nedkyld i tiogradigt vatten är något att ha. Välkomna till en morgon i extrem miljö!

Behöver du mental tvätt i mellotider? Kråkvinklare Tina-Marie Qwiberg fixar det genom att kika på kråkfåglar.

Programledare är Lisa Henkow.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".