Leif och Cecilia Öster i sin hyggesfria skog i Dalarna.
1 av 4
Leif och Cecilia Öster i sin hyggesfria skog i Dalarna. Foto: Jocim Lindwall / Sveriges Radio
Bonnie Svenzon i sin hyggesfria skog.
2 av 4
Bonnie Svenzon i sin hyggesfria skog. Foto: Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Nils Fagerberg, ordföarande för Natur-kultur-förmedlingen.
3 av 4
Nils Fagerberg, ordföarande för Natur-kultur-förmedlingen. Foto: Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Martin Jentzen använder den så kallade Lübeck-metoden.
4 av 4
Martin Jentzen använder den så kallade Lübeck-metoden. Foto: Joacim Lindwall / Sveriges Radio
Lördag 11 juni 2016

Hyggesfritt - funkar det?

Intresset ökar för hyggesfritt skogsbruk
11 min

Ända sedan 1940/50-talet är det en skogsbruksmodell som har varit totalt dominerande i Sverige - kalhyggesbruket, eller trakthyggesbruket som det brukar kallas inom skogsnäringen. Ingen annan metod eller modell har använts storskaligt och det har heller inte forskats på någon annan skogsbruksmetod sedan dess.

Men nu börjar allt fler ifrågasätta detta. Mycket är på gång: Regeringen har till exempel satt igång ett arbete som kallas för det Nationella skogsprogrammet där olika parter från både naturvården och skogsnäringen ska komma fram till vad vi ska ha skogen till i framtiden. Och Skogsstyrelsen har fått i uppdrag att utveckla det hyggesfria skogsbruket.

Men hur funkar det hyggesfria skogsbruket, är det bättre för naturen? Det är en fråga som vi har ställt oss i Naturmorgon. Vår reporter Joacim Lindwall gav sig ut på en resa i skogs-Sverige och det här är hans rapport...

(Lyssna på de bägge reportagen, del 2 ovan och del 1 nedan. Lyssna också på professor Joakim Hjältén vid SLU i Umeå, som inlett forskningsprojekt för att utvärdera hur hyggesfritt funkar, nedan.)

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".