Gula och svarta larver av nässelfjärilar
1 av 3
Nässelfjärilens larver tillhör en av de många arter som parasitsteklarna lägger sina ägg i. När sedan parasiten kläcks inuti nässelfjärilslarven så kan den ta över larvens beteende. Foto: Josefin Nilsson/Sveriges Radio
en liten röd nyckelpiga på ett grönt grässtrå
2 av 3
Nyckelpigorna är predatorer som alltså lever av att äta andra insekter. I nyckelpigornas fall är det oftast bladlössen som står på menyn. Foto: Josefin Nilsson/Sveriges Radio
Man som ler mot blå himmel
3 av 3
Dave Karlsson är entomolog och forskar på en typ av parasitoider. Foto: Josefin Nilsson/Sveriges Radio
Lördag 11 november 2017

Parasiterna ändrar fjärilslarvens beteende – innan de äter upp den inifrån

"Den där larven har blivit omprogrammerad!"
11 min

Fjärilslarver som skyddar sina värsta fiender, myror som blir galna och bladluslejon som klär ut sig till vandrande bladluskolonier. Följ med in i insekternas värld. En värld där mycket inte är vad det verkar vara.

Parasiterna är en av djurvärldens mest framgångsgrupper. De utnyttjar och lever av andra djur eller andra växter under en längre period. För att lyckas med det har de oändligt många strategier. En av dem är att omprogrammera – alltså ändra beteendet – hos djuret de attackerar. Det är precis det som vi har blivit vittnen till.

– Det är ju en jättestor fjärilslarv här! Den beter sig väldigt märkligt. Den här håller på och spinna något. Den skulle jag tro är parasiterad, säger entomologen Dave Karlsson. Han forskar på en typ av parasiter som kallas för parasitsteklar.

Det ska visa sig att det troligen är just parasitsteklarna som ligger bakom fjärilslarvens mystiska beteende.

– Den spinner ett tält till parasitsteklarna. Sedan ligger parasitsteklarna där inne i tältet och fjärilslarven lägger sig över dem och skyddar dem mot attackerande insekter. Den blir en vakthund, berättar Dave Karlsson.

Vakthund till sin egen fiende? Som faktiskt dödar den lite senare?

– Ja, redan då är fjärilslarven i princip död. Det finns lite skinn, muskler och nervsystem bara. Den har inte en chans att klara sig. Den är fullständigt tom inuti, säger Dave Karlsson.

Det som händer framför oss är långt vanligare än man kan tro. En stor del av alla insektsarter i världen lever just som parasiter. Många av parasitsteklarna är faktiskt så små att de kan flyga runt inne i insektsägg som är knappt större än en knappnål.

– De lägger ägg inuti andra insekters ägg. En del ny forskning har indikerat att åtminstone lokalt så blir hälften av alla insektsägg parasiterade av de här små. Det finns ingen annan grupp i världen som kommer i närheten av att plocka bort hälften av alla insekter. De är ju så enormt många, säger Dave Karlsson.

Trots att parasiterna är små så spelar de ofta en stor roll i naturen. Långt fler arter än nässelfjärilen råkar ut för deras smarta strategier. En annan art som blir överlistad är den svartfläckiga blåvingen.

När blåvingen är en larv så samarbetar den med myror och övervintrar i myrbon under marken. Blåvingens larv ger myrorna en sockerhaltig lösning som de kan äta. I utbyte får den vad den tror är en säker plats att övervintra på.

– Men då har vi hittat en parasitstekel som vet att det finns en blåvingelarv nere i myrborna så den sprutar in en gas som gör myrorna alldeles tokiga så att de startar ett inbördeskrig och glömmer bort att försvara sitt bo. Det gör att parasitstekeln kan gå ner och parasitera blåvingelarven som tror att den är så skyddad där nere, berättar Dave Karlsson.

Uppfinningsrikedomen hos parasiterna är stor. Det kan entomologen Dave Karlsson verkligen konstatera.

– Egentligen alla möjliga varianter som man överhuvudtaget kan fantisera om finns redan där ute i naturen. Jag tror inte att Steven King skulle kunna komma på något mer läskigt sätt att döda en organism som insekterna redan har, säger han och skrattar.

Det är inte bara parasiterna som är kreativa i sina sätt att överlista sina byten. Även de insektsarter som äter andra insekter är kreativa. De så kallade predatorerna har många sätt att komma nära sina byten. En av de mest kreativa metoderna står larven till guldögonsländan för. Larven kallas för bladluslejon och det finns onekligen en anledning till det.

– När bladlössen får syn på bladluslejonet kan de till och med kasta sig iväg från växten för att klara sig undan. Som strategi på det där har bladluslejonet lärt sig att om den klistrar fast kanske tio eller femton döda bladlöss på sin rygg och sedan smyger fram så kan den komma tillräckligt nära bladlössen och kunna attackera, säger Dave Karlsson.

Så den ser ut som en vandrande bladluskoloni?

– Ja, precis. Det där är tydligen en väldigt framgångsrik metod, säger Dave Karlsson.

Men det är inte alltid som det hjälper att vara uppfinningsrik. För bytesdjuren i insekternas värld är inte heller helt försvarslösa.

Deras starkaste skydd mot fiender är att de lägger väldigt många ägg. Deras stora antal är ett sätt att gardera sig. Men de har även andra strategier för att försvara sig. 

– Det vanligaste är att de har olika sätt att kamouflera sig. Sedan kan de vara håriga så att det är svårt för en parasitstekel att komma åt dem. Det finns dessutom de arter som är giftiga för att hålla fiender borta, säger Dave Karlsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".