Det här är den fästing vi människor oftast stöter på: vanlig fästing, Ixodes ricinus.
1 av 3
Det här är den fästing vi människor oftast stöter på: vanlig fästing, Ixodes ricinus. Foto: Anders Lindström/SVA
Trubbnosfästing, Haemaphysalis punctata.
2 av 3
Trubbnosfästing, Haemaphysalis punctata. Foto: Anders Lindström/SVA
Närbild av en fästing - kortbent fladdermusfästing.
3 av 3
En av de fästingar som fått ett svenskt namn. Vetenskapliga namnet är Ixodes vespertilionis, på svenska heter den numera kortbent fladdermusfästing. Foto: Anders Lindström/SVA
Lördag 30 september 2017

Visst finns det djur som äter fästingar

Anders Lindström: Frågan om fästingens nytta är fel ställd
8:36 min

Nu har alla svenska fästingarter fått nya namn, en uppgift som fått namngivaren att påminnas om och fascineras av deras biologi.

Och den där frågan han ständigt får – vad gör de egentligen för nytta? – den är fel ställd menar han.

Det finns tretton bofasta fästingarter i landet, några till som gjort tillfälliga besök och ytterligare några som kan antas dyka upp i framtiden. Sammanlagt handlar det om 24 arter som fått nya namn av Anders Lindström på Statens veterinärmedicinska anstalt.

– Tre av dem ger sig helt ogenerat på människor, berättar han. Det handlar om vanlig fästing, igelkottsfästing och havsfågelfästing. Men av tusen fästingbett är säkert 999 orsakade av den vanliga fästingen. Även fästingarna som sätter sig på hundar och katter, och ibland kryper över till husse och matte, är nästan alltid av denna art. Den har med andra ord ett passande namn.

Andra arter är desto mer specialiserade och Anders Lindström har ofta döpt dem just efter värddjur: Backsvalefästing, skarvfästing, gnagarsfästing och så vidare. 

Arbetet med att lära känna fästingarna – som varit nödvändigt för att kunna ge dem passande namn – har påmint Anders Lindström om deras fascinerande anpassningar och nischer. Att de är så seglivade imponerar, till exempel.

– En vanlig fästing kan klara sig ett år utan mat, berättar Anders Lindström.

Själv har han sett fem-sex arter live, resten har han lärt känna genom spritpreparat från museer och via litteraturen. Somliga är så specialiserade på udda värddjur att man inte snubblar över dem hur som helst.

– Men jag har en kompis som lovat att skicka mig en backsvalefästing faktiskt.

Som fästingkännare finns det en fråga han får mer än någon annan: Vad gör dom för nytta? Frågeställarna tycker att fästingarna borde ha en roll i naturen för att deras existens ska vara rättfärdigad, till exempel att de ska vara föda åt någon annan. I botten ligger en djupt rotad föreställning om att inga djur äter fästingar.

– Jag brukar för det första svara att frågan är fel ställd. Inga organismer existera enbart för någon annans skull.

Djurens biologi går ut på att överleva och få avkomma, inte att spela en roll i ett större sammanhang.

Men med det sagt finns det åtskilliga djur som äter fästingar, berättar Anders Lindström. Framförallt handlar det om rovdjur som spindlar, myror och jordlöpare som äter alla möjliga småkryp, däribland fästingar. Men det finns även specialiserade fästingfiender, exempelvis en parasitstekel som bara lägger sina

– Så i den mån man letar efter en roll för dom så har de väl det då, i den bemärkelsen att de är mat åt andra, säger Anders Lindström.

Reporter: Mats Ottosson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".