En kvinna omgiven av massor av mörka fjärilar.
1 av 5
Fjärilsguiden Gagai Lelada från Maolin. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En mörk fjäril vars vingar blixtrar till i blått när solar dem
2 av 5
När soljuset träffar vingarna i en viss vinkel tänds en intensivt blå färg. Arten heter dwarf crow (Euploea tulliolus koxinga) Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En stor mörk fjäril, en dwarf crow (Euploea tulliolus koxinga) som sitter på en växt.
3 av 5
Dwarf crow (Euploea tulliolus koxinga) är en av den minsta av "purpurkråkorna" men är likväl stor med svenska mått. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En tt
5 av 5
Foto: Mats Ottosson
Lördag 14 oktober 2017

Dalen dit fjärilarna vallfärdar

Gagai Lelada: Genom att skydda fjärilarna skyddar vi vår egen kultur
11 min

Punktligt varje höst anländer en miljon Purple Crow-fjärilar till Maolin i södra Taiwan.

- De är en del av vårt liv, säger Gagai Lelada, som tillhör ursprungsfolket Rukai.

Det i särklass mest välbekanta exemplet på flyttande fjärilar som övervintrar i stora skaror på ett och samma ställe finns i Mexiko. Där samlas Nordamerikas monark-fjärilar i speciella dalgångar i bergen, de sitter i enorma klasar i speciella viloträd i något som liknar en vinterdvala.

Men det finns faktiskt en plats till där man kan uppleva kollektivt övervintrande flyttfjärilar: i Maolin-provinsen i södra Taiwan. Där handlar det om fyra arter dagfjärilar i familjen Euploea som saknar svenskt namn men på engelska kallas Purple Crows, alltså purpurkråkor. Namnet kommer av deras färg: vingarna är egentligen mörkt chokladbruna men när solen träffar dem i en viss vinkel lyser de upp i en mycket vacker klarblå färg.

Den lokala fjärilsguiden Gagai Lelada tillhör ursprungsbefolkningen Rukai som fanns på Taiwan långt innan kineserna kom till ön, men som nu kämpar för att behålla sin kulturella identitet, precis som många andra ursprungsfolk världen över.

Hon berättar att fjärilarnas närvaro är som ett slags kvitto på att detta är en bra plats att leva på även för hennes folk.

– Fjärilarna kommer hit för att det finns rent vatten här och gott om träd.

Sluttningarna där fjärilarna håller till på vintern är också hennes folks färskvattenkälla sedan urminnes tider.

– De här fjärilarna är en del av vårt liv. Vi lever med dem. När vi skyddar dem skyddar vi också vår kultur.

Reporter: Mats Ottosson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".