En man i vit t-shirt i somrig, frodig trädgård
1 av 3
Måns Lagerlöf, chef för Riksteatern Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En stor och vacker dagfjäril, vit med svarta vingribbor, på en violett vickerblomma. Hagtornsfjäril, Aporia crataegi
2 av 3
Ingen flyger vackrare än hagtornsfjärilen, menar Måns Lagerlöf. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Vi som bor här
3 av 3
Huvudrollsinnehavarna i föreställningen Vi som bor här: Martin Emtenäs och Stefan Sundström. Foto: Jeanette Andersson
Lördag 28 oktober 2017

Naturreportaget: Den fjärilsskådande teaterchefen

9:09 min

På jobbet driver riksteaterchefen Måns Lagerlöf ett stor projekt – sex uppsättningar på tre år – som ska påminna publiken om vår egen arts beroende av resten av naturen.

På sin lediga tid skådar han fjärilar.

Medan teaterarbetet handlar ganska mycket om arbete och möda så handlar fjärilsskådandet om en obetungande och kravlös avkoppling.

– Så jag ägnar en ganska betydande del av min fritid till att titta på fjärilar, på ett otroligt oprofessionellt sätt, säger Måns Lagerlöf.

Sammanlagt femtio dagfjärilsarter har han sett under sommarpromenaderna fram och tillbaka längs den knappt kilometerlånga vägen fram till sommarstugan utanför Ödeshög i Östergötland där han utövar sin passion.

– Det finns en oväntad koppling mellan teater och fjärilar faktiskt, och det handlar om närvaro. För mig är fjärilar närvaro, ett flyktigt ögonblick av skönhet som sen är förlorat. Och det är precis vad teater också är. Teatern bygger på att publiken är närvarande i nuet i det som händer på scenen, vilket skiljer den från exempelvis filmen.

I september hade riksteaterföreställningen "Vi som bor här" premiär. Den är den första av sex teateruppsättningar som Riksteatern planerar de närmaste tre åren. Överrubriken för de sex föreställningarna är Människa och natur, och det är precis vad det handlar om: vår komplicerade och dubbla relation till de andra arterna.

– Teatern har en fantastisk förmåga att engagera människor känslomässigt och att beskriva dom här frågorna kring naturen ur ett existentiellt perspektiv. Då handlar det också om att väcka människors naturkänsla och återkoppla människors relation till naturen, som jag tror är bruten i väldigt stor utsträckning i det moderna samhället.

Någonting som Måns Lagerlöf gärna skulle vilja ifrågasätta och i bästa fall ändra på med det här teaterprojektet, är föreställningen att vår art klarar sig utan resten av naturen. Vi är fantastiskt bra på att förändra omgivningarna och på att skapa saker – allt från små pryttlar till städer, idéer, civilisationer – så bra att vi i mångt och mycket lyckats invagga oss i tron att vi kan kontrollera allt, menar Måns Lagerlöf. Och att vi inte behöver nåt annat än oss själva. Allra tydligast är det i städerna där man till synes kan leva sitt liv helt och hållet i en verklighet som människor tänkt och byggt.

– I den här världen som vi skapat av våra tankar och föreställningar ... allting där är konstruerat – utom våra egna kroppar. I en stad kan det vara helt naturlöst och så går det omkring en massa avancerade däggdjur där och tror att de inte är en del av naturen, det är helt bisarrt.

Reporter: Mats Ottosson

Naturreportaget sänds i P1 lördagar 10.45 och är reportage som tidigare sänts i Naturmorgon. Repris natt mot tisdag 0.45 och natt mot lördag 3.50.

naturmorgon@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista