En stor och vackert gul- svart- och vitrandig spindel. Getingspindel, Argiope bruennichi
1 av 5
Den är en riktig skönhet, getingspindeln (Argiope bruennichi). Här en hona. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En kvinna spanar i högvuxet gräs efter spindlar och spindelnät.
2 av 5
Kajsa Mellbrand, ekolog och spindelexpert. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Spindelnät med spindel sett bakifrån. Uppifrån och ner i nätet löper ett zickzackmönster av spindeltråd.
3 av 5
Zick-zack-linjen av spindeltråd som syns här är typisk för getingspindelns nät. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
En brun urnformad kokong bland hoptovat gräs
4 av 5
I den bruna kokongen lägger honan sina ägg och därinne stannar också ungarna under vintern. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Getingspindel, Argiope bruennichi
5 av 5
Getingspindel, Argiope bruennichi, fotograferad i Rönninge söder om Stockholm. Foto: Jan-Peter Falk
Lördag 11 november 2017

En skönhet som sprider sig

"Det är lite popkonst över det hela"
6:21 min

På bara några decennier har den vackra getingspindeln etablerat sig i högvuxna gräsmarker på många håll i södra och mellersta Sverige.

En speciell zickzacktråd avslöjar artens nät.

Till en början ser det inte alls särskilt lovande ut. Naturmorgons Mats Ottosson och spindelexperten Kajsa Mellbrand befinner sig på en känd lokal för getingspindel nära Tofta på Gotland, men inga getingspindlar finns att uppbringa. Efter ett tag kommer markägaren puttrande i en gammal Amazon och pratar en stund innan han rullar vidare. Då plötsligt händer det. Den efterlängtade arten, en av landets i särklass snyggaste spindlar, behagar visa sig.

Getingspindeln heter som den heter på grund av den gul-, svart- och vitrandiga teckningen, som verkligen är mycket getinglik. Just den här spindeln, en stor hona, sitter och mumsar på ett byte mitt i sitt hjulnät.

Nätet sitter, på typiskt getinspindelvis, i högvuxen ört- och gräsvegetation men lågt, nära marken. Perfekt placerat för att fånga gräshoppor som är ett favoritbyte. Uppifrån och ner, rakt genom det vertikala nätets nav, löper en zickzacklinje av spindeltråd som utmärker just den här artens nät. Skälet till att getingspindeln gör detta specialmönster är inte helt klarlagt, men det finns åtminstone en studie som har visat att zickzacktråden ökar chansen för att gräshoppor ska fastna i nätet.

– När gräshoppan fastnar i nätet tar spindeln den, biter den för att förlama den, och äter upp den. Är den inte hungrig kan den spinna in bytet i silke och äta det senare.

Det är början av september och om honan inte lagt sina ägg i en äggkokong redan så kommer hon att göra det snart, berättar Kajsa Mellbrand.

– Sen blir det ungar och hon kommer att sitta kvar och vakta dem tills det blir vinter, då fryser hon ihjäl.

Getingspindeln är från södra och mellersta Europa och har spritt sig norrut under de sista decennierna på 1900-talet. I Sverige sågs den för första gången på 1990-talet, och finns hela vägen upp till norrlandsgränsen berättar Kajsa Mellbrand.

Getingspindeln, precis som andra spindlar, sprider sig genom att ungarna släpper ut ett sjok av spindeltrådar i bakänden, till slut blir de så långa att de fångas av vinden och hela spindelungen far iväg i vinden.

– De kan hamna väldigt långt bort på det här sättet, säger Kajsa Mellbrand.

Reporter: Mats Ottosson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".