Porträttbild av kvinna
Maria Westerberg. Foto: Helena Söderlundh/Sveriges Radio
Kråkvinkeln 13 januari 2018

Nu bestämmer blötsnön

Maria Westerberg: Det görs inte mycket nu, någonstans
5:58 min

Allt är smutsvitt, smutsgrått, smutsgult och alldeles förtjusande.

Det är tystnadstid. Detta är min tid.

Hör Maria Westerberg om blötsnöns tystnad som ändå inte är riktigt tyst.

Krönika: Detta är en personlig betraktelse. Åsikter som uttrycks är krönikörens egna.

Det här är Maria Westerbergs andra kråkvinkel för Naturmorgon. Om att få slippa alla ringsignaler och ge sig ut i blötsnöns tystnad. Fast helt tyst är det inte: "En liten spindel som tassar över bryggan, vattendroppar som släpper sina fästen. L-ljuden är mjuka och sch-ljuden brusar med sina halvmultna strån och gråsiskor som flyger...."

Hör hela krönikan i ljudklippet.

Maria Westerberg, eller Vildhjärta som hon också kallar sig, är en mycket värmländsk människa som bebor ett litet grått hus en bit utanför Brunskog. Där förtjänar hon sitt dagliga bröd i samarbete med träden och skogen. Många skulle kalla henne konstnär. Själv säger hon att hon plockar pinnar. Med humor, ömhet och några tag med täljkniven förvandlar hon pinnarna till väsen och till varje skulptur sätter hon ord. Två gånger om har hon samlat skulpturer och ord i bokform, först i Vildhjärta – en kär lek mellan människa och skog och några år senare i Hjärtklappning.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".