Schematiska "blommor" som ser ut som flaggor - vita, gula och blå. Dagsvärmaren föredrar en blå "blomma" - betyder blomma i dess värld - med gult kors - som visar vägen till nektaren. Alltså den svenska flaggan.
1 av 7
Schematiska "blommor" som ser ut som flaggor - vita, gula och blå. Dagsvärmaren föredrar en blå "blomma" - betyder blomma i dess värld - med gult kors - som visar vägen till nektaren. Alltså den svenska flaggan. Foto: Helena Söderlundh/Sveriges Radio
Den större dagsvärmaren, Macroglossum stellata, lockas av den blå färgen och får där sockervatten som den suger upp med sin långa snabel. Den sätter sig inte utan flyger snabbt framför sin "blomma".
2 av 7
Den större dagsvärmaren, Macroglossum stellata, lockas av den blå färgen och får där sockervatten som den suger upp med sin långa snabel. Den sätter sig inte utan flyger snabbt framför sin "blomma". Foto: Helena Söderlundh/Sveriges Radio
Större dagsvärmare, Macroglossum stellata, framför en blomma som den suger nektar ifrån.
3 av 7
Den större dagsvärmaren, Macroglossum stellata, är en av de arter som professor Almut Kelber följt. Foto: Michael Pfaff
Fasettögonen hos en större dagsvärmare, Macroglossum stellata, samlar in ljuset från många delögon till några sinnesceller som tolkar ljus och färg. Det förbättrar färgseendet även vid sämre ljusförhållanden. Dessutom har ögonen en "spegel" precis som exempelvis nattlevande kattdjur - de blir mer ljuskänsliga.
4 av 7
Fasettögonen hos en större dagsvärmare, Macroglossum stellata, samlar in ljuset från många delögon till några sinnesceller som tolkar ljus och färg. Det förbättrar färgseendet även vid sämre ljusförhållanden. Dessutom har ögonen en "spegel" precis som exempelvis nattlevande kattdjur - de blir mer ljuskänsliga. Foto: Michael Pfaff
Så här ser dagsvärmaren ut när den sitter still.
5 av 7
Så här ser dagsvärmaren ut när den sitter still. Foto: Helena Söderlundh/Sveriges Radio
Närbild av huvudet och ögonen hos en större dagsvärmare Macroglossum stellata
6 av 7
Vi tittar en större dagsvärmare Macroglossum stellata djupt i ögonen i Naturmorgon. Foto: Michael Pfaff
Almut Kelber, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet.
7 av 7
Almut Kelber, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet, guidar oss till färg i djurens värld i Naturmorgon 3 februari. Foto: Helena Söderlundh/Sveriges Radio
Lördag 3 februari 2018

Dagsvärmaren gillar svenska flaggan mest

En blå blomma med gult mönster är älsklingskombinationen
5:57 min

Hur uppfattar en större dagsvärmare världen?

Jo, deras ögon är färgkänsligare än våra. Och blått är favoritfärgen - gärna tillsammans med gult, visar professor Almut Kelbers forskning.

Kolla även in filmen där dagsvärmaren svävar framför sin konstgjorda blomma.

Naturmorgon hälsar på i Almut Kelbers djurrum på Lunds universitet. Här undersöker hon hur nattfjärilen större dagsvärmare, Macroglossum stellata, uppfattar färger.

Nykläckt ur puppan presenteras den för en rad schematiska blommor. Att den kan se färger är tydligt - den väljer den blå blomman först, och gärna den med ett gult kors på som signalerar var nektaren finns.

- Den föredrar svenska flaggan, säger Almut Kelber, professor i sinnesbiologi.

Det är faktiskt så att blombesökande insekter i allmänhet föredrar blått - det brukar ofta betyda en blomma i naturen.

Vad har du för favoritfärg Almut?

- Jag tycker också om blått och lila, jag är nog anpassad till mina fjärilar...

Efter försöket med pappersblommorna får fjärilarna mat i en flaska med sockerlösning, även den med en blå signal. En dagsvärmare stannar framför den och svävar, sticker ut sin 2,5 centimeter långa snabel och suger i sig maten.

Hur fungerar deras ögon, hur uppfattar de färg?

- Färguppfattningen är ganska lika vår, men inte helt. Vi har tappar för rött grönt och blått, de flesta nattfjärilar och många insekter saknar den för rött ljus, men har i stället en speciell för ultraviolett ljus. Och deras ögon är känsligare för färg, men de har sämre synskärpa, jämfört med oss.

Blått betyder alltså ofta blomma. Vad betyder rött i naturen?

- För däggdjur betyder det inte så mycket, men för fåglar kan det betyda mat.  De få fågelarter som dricker från blommor tycker om röda blommor, och många bär är röda. Men rött kan också fungera som varningsfärg, inte minst röda och svarta mönster. Varningsfärger ska ha kontraster. Men fåglarna måste lära sig att det är en varning, det är inte medfött.

Karin i Göteborg undrar om tjurar har något speciellt förhållande till rött?

- Just tjuren har ingen förhållande till färgen rött. Som de flesta däggdjur utom oss och apor ser de inte rött som en speciell färg, utan mer som mörkgrönt eller mörkgult. Men de reagerar på rörelsen, säger Almut Kelber.

Reporter är Helena Söderlundh och programledare Mats Ottosson.

Här kan du se dagsvärmaren flyga i en film, där också andra fascinerande färganpassningar i djurens värld finns med.

naturmorgon@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".