Porträttbild på man i vintrig granskog
1 av 5
Ola Engelmark, skogsägare, biolog och författare till "En skog av möjligheter". Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Porträttbild på ett par som poserar glatt i ett grindhål på en vintrig gård
2 av 5
Lena Engelmark Embertsén och Ola Engelmark på Högtorp gård i Sörmland. I bakgrunden Lenas produktionskök. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Porträttbild på kvinna mot vintrig bakgrund
3 av 5
Lena Engelmark Embertsen, smakhantverkare. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Porträttbild av man mot vintrig bakgrund
4 av 5
Ola Engelmark, författare, biolog och tidigare skogsforskare. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Rader av tätt staplade genomskinliga lådor med diverse innehåll, märkta med lappar
5 av 5
En del av Lena Engelmark Embertséns samlade smakråvaror. Foto: Mats Ottosson/Sveriges Radio
Lördag 19 februari 2018

"Hyggesbruk dålig affär för mindre skogsägare"

Ola Engelmark: Man måste vara modig för att gå sina egna vägar
12 min

Konventionella skogsbruksmetoder är en dålig affär för enskilda skogsägare, menar Ola Engelmark. I en ny bok vill han inspirera skogsägare att förädla den egna skogen på andra sätt, utan kalhyggen.

Tänk fritt och tänk nytt. Det är vad Ola Engelmark vill inspirera landets 328 000 enskilda skogsägare att göra.

Han menar att den gängse skogsbruksmetoden – trakthyggesbruk – passar de stora skogsbolagen som själva äger sågverk och pappersindustrier och andra verktyg för att vidareförädla virket. En enskild mindre skogsägare som bara levererar virke får däremot alldeles för dåligt betalt för att det ska löna sig, menar han.

I den nya boken "En skog av möjligheter" ger han flera exempel på skogsägare som tjänar pengar på att bruka skogen annorlunda: sälja vackra avkopplande skogsupplevelser, tillverka möbler, sälja jakter och så vidare. Men det närmaste exemplet har han hemma på gården. Hustrun Lena Engelmark Embertsén har använt sig av sina erfarenheter som kemiingenjör för att skapa smakhantverk av skogen. Av granskott och granblommor, björklöv och björksav, rönnbär och älgört och en massa annat som skördas på ägorna tar hon fram produkter som säljs till exempel till krogar.

Som ett exempel på hur mycket värdet på ett träd kan öka när man själv förädlar det nämner de en gran som de var tvungna att fälla för att den stod i vägen för ett bygge. Den var 13 meter lång och drygt fyrtio år gammal och skulle ha varit värd hundra kronor om den hade sålts som ved eller massaved, enligt Ola Engelmark.

Istället fällde de granen när den var full av granskott och granblommor, skördade dessa och använde dem till siraper, oljor och inläggningar.

– Vi räknade ut att förädlingsvärdet på granskotten och granblommorna motsvarade tiotusen kronor. Så i det fallet hundrafaldigade vi alltså värdet, säger Ola Engelsmark.

Och då fanns ändå stocken kvar och kunde sågas till ved.

Ola Engelmark tror att en lång rad andra sätt att förädla skogens värden, utan att förstöra den biologiska mångfalden, väntar på att upptäckas om skogsägarna törs frigöra sig från den rådande skogsbrukskulturen. Och om samtalet om skogen tar sig förbi den polarisering han tycker sig se: endera naturvårdskrav på fullständigt skydd eller en skogsbruksnorm som är helt anpassat till de stora skogsbolagens behov.

– Släpper vi in storskogsbrukets metoder i en sån här skog ... det är inga vinstaffärer för oss, det är otroligt små vinster. Så vi måste tänka i en annan typ av förädlingsgrad.

Reporter: Mats Ottosson

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".