300 miljoner behövs till kollektivtrafiken när trängselskatten återinförs enligt SL

Det behövs enligt SL:s beräkningar runt 300 miljoner per år för att kollektivtrafiken ska fungera när trängselskatten återinförs. Det är framförallt tätare trafik på spåren- och fler busslinjer som kostar.

– Tunnelbanan kommer att få en extra efterfrågan, det var ju det vi såg från försöket, det var där den stora resandeökningen skedde trots allt, säger Eric Tedesjö, projektledare vid SL.

Var är det möjligt att stoppa in mer trafik i nuvarande linjesystem?

– Generellt sett kan man ju alltid säga att det är lättare att förstärka busstrafiken, du kan ju alltid öka turtätheten.

Om du tittar på tidigare trafik under trängselskatteförsöket och jämför med kommande trängselskatt, hur ser SL-trafiken ut då?

– I den totala trafikvolymen kanske vi ligger på samma nivå som under försöket, fast till en betydligt lägre kostnad, säger Erik Tedesjö.

En hel del av den extratrafik som sattes in på spåren under trängselskatteförsöket finns fortfarande kvar - det för att ge utrymme för de nya resenärer som kom till SL under försöksperioden.

Och för att se var trafiken ska sättas in simulerar SL efterfrågan. Enligt beräkningarna kommer resandet ytterligare att öka med 5- till 7 procent

För att klara kollektivtrafiken när Trängselskatten återinförs räknar SL totalt med ökade kostnader på runt 300 miljoner per år.

I ett första skede kommer landstinget att stå för kostnaderna men förhandlingar ska inledas med staten.

– Det mest angelägna nu är det som vi har åstadkommit hittills, det är ju att ordna kollektivtrafiken så att den finns där när människor behöver åka. Sen får vi ta diskussionen om finansieringsfrågan i nästa steg, säger Christer G Wennerholm, moderat trafiklandstingsråd.

Hur ser en rimlig ersättning från staten ut enligt din åsikt?

– Ja, det har jag ingen uppfattning om var den nivån ligger utan vi får sätta oss ner och prata om det här.

Bör staten betala merparten eller hela den där merkostnaden på 300 miljoner som uppstår?

– Jag sa just det att jag är beredd att sätta mig ned i diskussioner med staten om hur vi kan mötas i en ekonomiskt uppgörelse, säger Christer G Wennerholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista