Borgarråd i topp i fullmäktiges löneliga

Några av de personer som har de högsta individuella inkomsterna i Stockholms kommunfullmäktige är stadens borgarråd. Det visar en granskning som Radio Stockholm gjort. Etnologen Karl-Olov Arnstberg tror att pengar faktiskt blivit viktigare för politiker.

– Man ser om sitt hus helt enkelt. Man kommer inte och skrapar med båda fötterna och säger bara att jag är glad att jag får vara med och bestämma så att vi får ett bättre samhälle, utan man vill ha betalt för det, säger etnologen Karl-Olov Arnstberg.

Tätare band mellan näringsliv och politik
Lönen har blivit en tydligare markering av om man gjort en god karriär eller inte - det är en utveckling som skett i hela samhället, men också syns i politiken, menar Karl-Olov Arnstberg.

Han pekar också på att banden mellan politik och näringsliv blivit tydligare eftersom många som gjort politisk karriär sedan går vidare till höga poster inom näringslivet. Miljöpartisten Per Bolund tykcer inte att en sådan utveckling är bra.

– Jag tror inte heller att svenska folket vill ha politiker som sitter med en ambition att förkovra sig och tjäna mycket pengar, utan man vill ha politiker som drivs av ett ideologiskt engagemang och en vilja att förändra och förvalta samhället så att det blir en bra och allt bättre plats att leva på, säger Per Bolund.

Borgarrådslönerna följer ministerlönerna
Lönerna för borgarråden i Stockholm sätts i relation till ministerlönerna. Borgarråden tjänar någonstans mellan 70 000 och drygt 90 000 kronor i månaden. Förra året föreslog vänstern och miljöpartiet att den summan skulle sänkas. Men förslaget röstades ner - av såväl moderater som socialdemokrater.

I Radio Stockholms kartläggning av fullmäktigeledamöternas inkomster hamnar visserligen en person som inte är heltidspolitiker överst - men därefter kommer tre borgarråd. Moderata finansborgarrådet Kristina Axén Olin är en av dem.

– Visst är det höga löner. Å andra sidan så är det ett otroligt ansvar att faktiskt vara ansvarig för 49 000 anställda och en omsättning på över 30 miljarder och skulle vi jämföra det med en företagsledare så är det klart att då tror jag inte vi ligger så särskilt högt, säger Kristina Axén Olin.

– Och sen har ju väljarna den möjligheten att vid varje val ändå göra sin bedömning om vi har levt upp till deras förväntningar och våra arvoden eller inte, fortsätter hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista