Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Stockholm

Våldet mellan nazistiska grupper ökar

Den nazistiska rörelsen i Sverige har under de senaste åren blivit allt mer splittrad med interna stridigheter och våld mellan olika grupper. En orsak är att en ny form av nazistiska grupper dykt upp.

Den nazistiska rörelsen är mycket mer splittrad idag än vad den var för fem eller tio år sen, säger Karin Lönnheden chefsanalytiker på Säpo.

- Det är en miljö som präglas väldigt mycket av interna stridigheter och fraktionsbildningar och tidigare hederskodex, som till exempel att inte kritisera varandra offentligt och att inte rekrytera medlemmar från varandra de gäller inte längre.

När hundratals nazister samlats i Stockholm på nationaldagen förra året rådde en spänd stämning. Förutom att högljudda motdemonstranter samlats, hade manifestationen också föregåtts av interna stridigheter i rörelsen. Stämningen blev minst sagt laddad när den nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen, som då gjort sig impopulär hos de övriga, plötsligt marscherade in i Vasaparken där de andra stod. Efter diskussioner tilläts gruppen tilläts gå med i demonstrationståget, längst bak. Tidigare har enigheten i rörelsen varit stor kring dessa manifestationer.

Grunden till att den nazistiska rörelsen idag är så splittrad är att det för några år sen, som en skarp kontrast mot de traditionellt mycket hierarkiska nazistiska organisationerna, dök upp en ny form av aktivister. De kallar sig ofta ”fria nationalister”, agerar i mindre, självständiga grupper och finns bland annat i Stockholmsområdet.

- Den här organisationsformen uppfattades av de etablerade organisationerna som kritik mot deras sätt att bedriva sin verksamhet och de är inte heller särskilt förtjusta i det här konceptet. Som en följd av splittringen har Säpo märkt att en del av grupperna valt att försöka profilera sig genom att förespråka våld och också använda våld på ett annat sätt än tidigare. Svenska motståndsrörelsen är en av de grupperna, säger Karin Lönnheden. Men dit hör också de mindre fristående grupperna.

- De oberoende vit makt-grupperna, de lokala aktörerna, de är generellt sett mer våldsamma än de etablerade organisationerna. Det är ju ofta kopplat till att man inte har en lika tydlig organisationsplattform, vars namn man måste hålla rent så att säga, säger Karin Lönnheden.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".