Stockholm

Skolor sparar på specialpedagoger

Sedan årsskiftet måste grundskolorna i Stockholms kommun betala 650 kronor i timmen för att anlita en specialpedagog. Pedagogen ser till så att undervisningen för elever med synskador, hörselnedsättning och rörelsehinder fungerar. Nu visar en första utvärdering att det skett en dramatisk nedgång i anlitandet av pedagoger.

– Hon  har ibland fått saker som hon ska läsa, där texten är för liten, och det är ju inte värre än att man förstorar det till nästa gång, men det blir ändå så att hon blir lite försenad och kommer lite efter, säger Kerstin Krebs, mamma till 10-åriga Rebecka som har en synnedsättning.

Vad ser du för risk med att skolorna i mindre utsträckning utnyttjar den här resursen?

– Jag tror att man försöker klara sig själv med den kompetens man har på skolan, men man vet inte vilket stöd det är man skulle behöva få. Kvaliteten i undervisningen blir sämre för den enskilda eleven.

Specialpedagogerna hjälper lärarna så att den funktionshindrade eleven får rätt stöd i undervisningen.Tidigare hade skolorna fri tillgång till tjänsten, men efter ett beslut av grundskolechefen beslöt man att sätta en prislapp på varje timme som pedagogen jobbar i skolan.

Sedan avgiften infördes har antalet insatstimmar gått ner med nära 70 procent, från 300 till 100 timmar, jämfört med i höstas. Antalet hjälpta elever har minskat med hälften.

Specialpedagogerna hjälper lärarna så att den funktionshindrade eleven får rätt stöd i undervisningen.Tidigare hade skolorna fri tillgång till tjänsten, men efter ett beslut av grundskolechefen beslöt man att sätta en prislapp på varje timme som pedagogen jobbar i skolan.

Hörselpedagogen Guje Schmidt vittnar om att avgiften lett till en dramatisk minskning av antalet uppdrag:

– Det är stor skillnad. Jag hade inte haft många uppdrag om inte föräldrar stått på sig och ringt till rektor, till exempel.

Skulle det kunna finnas någon anledning till att det har gått ned så pass mycket?

– Nej, jag ser att det handlar om pengar.

Idag har skolorna en egen budget för elever som behöver särskilt stöd, men många har ansträngd ekonomi och rektorerna väljer bort det som inte är direkt nödvändigt.

Förändringen oroar många föräldrar, och enligt hörselpedagogen Guje Schmidt och hennes kollegor riskerar stödet att blir väldigt godtyckligt:

– Det kan sitta en elev som har ett relativt lindrigt problem, och få stöd, och så kan det sitta en elev i en skola intill som har mycket större problem, som inte får stöd. Det här är mycket orättvist.

Anna Björkman
anna.bjorkman@sr.se