Sjuka som inte kan betala skulder ökar

Det blir allt vanligare att personer med sjukpenning som enda inkomst söker hjälp hos kommunernas skuld- och budgetrådgivare.
I Stockholms stad har fyra av tio som söker hjälp bara sjukpenning som inkomst.


-  Här i Farsta är det över 40 procent som har helt eller delvis sjukpenning, och räknar man med dom som har sjukersättning så blir det ju ännu fler, säger Leif Sandberg som jobbar med skuldrådgivning vid Farsta stadsdelsnämnd.

Det blir allt vanligare att just sjukskrivna söker hjälp för att dom inte kan betala sina skulder - sen 2006 har har antalet personer som bara har sjukpenning som inkomst och som besöker kommunernas budget- och skuldrådgivare ökat med nästan 7 procent

Konsumentverket har frågat kommunerna i landet om besöken vid skuld- och budgetrådgivarna. 12 av Stockholm Stads 14 stadsdelar har svarat på Konsumentverkets enkät. Förutom att det blir vanligare att sjukskrivna söker hjälp kan man i Stockholms Stad konstatera att var fjärde person som söker hjälp har sjukvårdskulder som dom inte kan betala, var tionde tandvårdsskulder. Andra vanliga skulder är låneskulder, kreditkortsskulder, elräkningar, telefonräkningar och studiemedelsskulder.

Drygt 14.000 kronor före skatt är den genomsnittliga inkomsten hos dom som som söker hjälp och enligt Leif Sandberg är det inte ett överdrivet konsumerande som har orsakat skulderna:
-  Det finns ju några sådana men oftast handlar det om att någon hamnar i en situation där inkomsten minskar, det handlar ofta om sjukskrivning eller arbetslöshet

Trots den ekonomiska krisen har Leif Sandberg inte märkt av någon större ökning av människor som söker hjälp hos honom men kön är redan lång.
- Just nu har jag ungefär fem månaders väntetid, dom jag hinner med innan semestern bokade jag in i januari, säger han.