Vanligt med hot inom kriminalvården

Hot och våld tillhör vardagen för många anställda inom kriminalvården. Det visar en enkät som Novus Opinion har gjort på uppdrag av fackförbundet SEKO. Personal på häkten tillhör den mest utsatta gruppen. Här uppger 60 procent att det förekommer våld, eller hot om våld, på arbetsplatsen.

Jonas Sandström, som jobbar på Kronobergshäktet i Stockholm, har själv flera gånger hamnat i bråk med intagna.

– Det kan vara som en blixt från klar himmel. Det knäpper till i någons huvud och sedan så börjar han veva, så jag blev påhoppad av en intagen och det blev brottsningsmatch. De blir verbalt aggressiva eller fysiskt aggerassiva, och vi får ta emot glåpord och "du din jävel, du ska passa dig jävligt noga".

Jonas Sandström är alltid beredd på att när som helst bli överfallen av en intagen. Det kan till exempel hända när en intagen inte får sin vilja igenom eller inte gillar häktets regler.

Varannan SEKO-medlem som svarat på enkäten tycker att arbetsmiljön på häktena har blivit sämre det senaste året och tre av fyra tycker att stressnivån har ökat. Jonas Sandström och hans kollegor håller med.

– Det blir mycket tajtare schema. Vi får mindre tid för de intagna och deras aggression går ut över oss. Det är vi som är dem som öppnar dörren på morgonen till exempel, säger Jonas Sandström.

Men hur känns det att alltid behöva vara på sin vakt på arbetet?

– Det kan vara väldigt påfrestande, och det är inte alla som klarar av det heller. Det är ett väldigt fysiskt och psykiskt påfrestande jobb.

På ett år sitter ungefär 13 000 intagna på Kronobergshäktet i väntan på ett eventuellt åtal. Under en stor helg, som den som kommer, kan häktet få ta emot upp till 130 nya personer. De ska skrivas in och visiteras av sex anställda.

– Det händer allt oftare att man måste lägga arbetsuppgifter åt sidan för att vi hinner inte. Det kommer frustration från de intagna och dom blir då till en belastning för personalen, ibland till ett hot ibland till ett suicidärende.

Sammanlagt arbetar 185 personer på Kronobergahäktet – betydligt färre än tidigare. Lars Sigfridsson säger personalen aldrig har jobbat så mycket övertid som hittills i år. Platserna på häktet är nästan alltid fulla – i förmiddags fanns till exempel bara en plats kvar, men den blev snabbt upptagen.

Kriminalvården i Sverige har försvisso aldrig haft så många anställda som idag, men aldrig tidigare har så få arbetat "på golvet". De anställda ägnar sig allt mer åt administrativt arbete. Enligt Lars Sigfridsson leder det här till att häktet bara blir en förvaringsplats där de intagna, som ofta mår väldigt dåligt, blir inlåsta och isolerade.

– Även om de nu blir dömda så är de fortfarande människor som ska behandlas med värdighet. De ska behandlas på ett professionellt sätt som fullvärdiga människor, men det blir inte det när vi inte har tid. Vi måste serva de intagna med mat, dusch, toalett och problem och liknande.

SEKO har tidigare varnat för att de planerade neddragningarna inom kriminalvården kommer att förvärra situationen för de anställda. Regeringen måste ge kriminalvården mer pengar för att öka personaltätheten och undvika dubbelbeläggning och ensamarbete. Dessutom kräver facket att alla kriminalvårdare ska utbildas i hur de ska agera vid till exempel ett fritagningsförsök, gisslantagning, eller bråk mellan intagna och mot personal. Enligt SEKO:s undersökning har bara varannan anställd deltagit i någon beredskapsövning det senaste året.

SEKO har nu skrivit till justitieminister Beatrice Ask, och krävt mer pengar till kriminalvården. Att regeringen satsar pengar på polisen men inte på vård av brottslingar och häktade är helt orimligt tycker SEKO:s förbundsordförande Janne Rudén.

– Jag menar att det är en politisk skandal! Man ger polisen ökade resurser, man ställer krav på polisen att fånga fler brottslingar men slutändan, alltså själva kriminalvården, där gör man ingenting. Vi tyckte att vi för en del år sedan var på väg att rätta till de här problemen, men nu har allt blivit sämre och det scenario vi ser framför oss är snubb på katastrof, säger Janne Rudén.

Helen Ling
helen.ling@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".