Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Solna

Svårare få kontaktperson

Kommunerna har blivit hårdare i sin bedömning av vilka personer som har rätt till en så kallad kontaktperson. Det menar Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklinsstörning, FUB. Jöns Malmsten bor i Solna. Han har haft tillgång till en kontaktperson i över 20 år, men om några veckor är det slut med det.

– Det är inget kul, för jag tycker att det är en bra kompis.

Hur skulle din vardag se ut utan en kontaktperson?

– Det skulle vara mycket sämre, om inte mina kompisar ville hitta på grejer, då skulle det inte gå, då kanske jaga inte skulle göra någonting, säger Jöns Malmsten.

De går på bio, går och simmar eller tar en promenad någon gång i veckan. Jöns Malmsten säger att kontaktpersonen gör att han kommer ut och att han slipper fråga sin 87-åriga mamma om han vill hitta på något. Men problemet är nu att Jens gått och blivit för aktiv - kontaktpersonen behövs inte längre tycker kommunen.

– Man tycker att jag har ett socialt nätverk ändå, att jag har ett riktigt jobb, och så går jag på studiecirklar och så, säger Jöns Malmsten.

Så om du skulle vara mindre aktiv då skulle du få ha kvar din kontaktperson?

– Jag tror det.

Vad tänker du om det?

– Jag tycker att det är galet

På Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB, har man stött på flera fall som liknar Jens.  Anna-Lena Krook är förbundsordförande, och hon tycker att Solna kommun tänker fel.

– Jag tycker att det är väldigt galet att man kan resonera så, för det är ju förmodligen för att han har en bra kontaktperson som han har ett aktivt och gott liv, säger Anna-Lena Krook, förbundsordförande för Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB.

Solna kommun väljer att inte kommentera enskilda fall, men Irene Kallin, förvaltningschef för omvårdnadsförvaltningen, säger att inga generella neddragningar görs och att det är den enskildes behov som avgör.

Men Anna-Lena Krook på FUB menar att allt fler, från hela landet, hör av sig till dem efter att ha blivit nekade rätten till kontaktperson. Och att det handlar om hur man väljer att tolka lagen.

– Det är kommunernas egna riktlinjer och egna tillämpningar, säger Anna-Lena Krook, förbundsordförande för Riksförbundet för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning, FUB.

Linda Aktén
linda.akten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".