STOCKHOLM

Åtal dröjer för barnmisshandel

Besluten om åtal för barnmisshandel dröjer för länge, uppger Rädda Barnen i en ny rapport. De längsta handläggningstiderna i hela landet finns i Söderort i Stockholm.

Lagen säger att det får gå högst 90 dagar mellan polisanmälan om barnmisshandel och beslut om eventuellt åtal. De längsta handläggningstiderna vid misstänkt barnmisshandel finns i Söderort med ett medelvärde på 186 dagar.

Åsa Landberg är psykolog och psykoterapeut vid Rädda barnen och säger att det är mycket allvarligt att utredningarna tar sådan tid.

– Den är en katastrof faktiskt, och det tråkiga är att vi möter så många barn som drabbas så hårt av det. För många barn så är ju polisen de som står för trygghet och som ska hjälpa till när något händer.

Vad betyder det för barnet när utredningarna drar ut på tiden?

– I värsta fall så innebär det ju att de fortsätter att misshandlas. Det är klart att polisutredningen inte är det enda sättet att skydda barn, men det blir svårare för socialtjänst och för andra att ingripa om man inte gör rätt från början.

Varför är det viktigt att utredningarna går snabbt just vid barnmisshandel?

– Därför att det nästan alltid handlar om en förälder eller en styvförälder som misstänks. Man behöver höra barnen fort för att de inte ska glömma borta, hotas eller mutas att ta tillbaka sin historia.

I studien Övergrepp mot kvinnor och barn som publicerades i fjol har juristerna Christian och Eva F Diesen granskat bland annat anmälningar om misshandel mot barn under 15 år i Stockholms län.

Det visar en ganska jämn könsfördelning bland de misstänkta förövarna, som nästan alltid var närstående vuxna. Pappor eller styvpappor stod för 56 procent av anmälningarna, mammor och styvmammor för 38 procent. Bara i sex procent av fallen fanns alltså andra förövare.

Vad gäller misshandel av mindre barn är dock mammorna vanligare som förövare.

Studien berör invandrartäta områden, och invandrare är överrepresenterade. Den gruppen svarade för 60 procent av de anmälda fallen 2004 och 2006. I gruppen rör det sig oftare om mer långvarig misshandel, men utan samband med missbruksproblem - vilket oftare är fallet bland etniska svenskar.

Ingen granskning av medelinkomst eller förvärvsfrekvens har gjorts bland de misstänkta.

En studie från Brottsförebyggande rådet (Brå) 2000 visar även att det är tolv gånger vanligare att skilda föräldrar anmäls än sammanboende föräldrar.

Internationella studier visar också att 60 procent av männen som slår sin partner också slår sina barn.

Fakta: Anmälda brott

2000: 6 563.
2001: 6 887.
2002: 7 265.
2003: 7 624.
2004: 8 216.
2005: 8 286.
2006: 8 806.
2007: 9 619.
2008: 10 460.
2009: 11 100.

Källa: Brottsförebyggande rådet (TT)

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista